Ida Hansson
Dramatiken kring Sveriges förhalade ansökan till Nato fortsätter att rulla på.
De flesta vet hur det ligger till. Sverige har ställts inför en serie krav från Turkiet, vissa helt utanför Sveriges kontroll, medan Ungern inte har prioriterat en ratificering.
Även om det turkiska utrikesutskottet gav sitt godkännande på annandagen, har parlamentet tagit ledigt, vilket innebär att ett beslut kan dröja flera månader.
Samtidigt försäkrar Jens Stoltenberg att Sverige kommer att vara en fullvärdig medlem vid Natos toppmöte i Washington den 9 juli.
”Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024,” rapporterade tyska DPA häromdagen.
En deadline pekas nu ut av flera experter på området. Om Sverige inte blir medlem vid den tiden riskerar landet att hamna i en osäker situation, sannolikt under flera år.
”Om vi inte är med vid toppmötet i juli kan vi glömma det här för överskådlig tid,” säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.
Washington betraktas nu som ”målgången”, och därefter blir det betydligt svårare att förutse utvecklingen.
Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, delar den uppfattningen.
”Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet,” säger han till samma tidning.
Han pekar på möjliga händelser, såsom en eventuell omval av Donald Trump som USA:s president i slutet av året, vilket kan leda till att ett svenskt medlemskap inte prioriteras.
Även lokala val i Turkiet, Rysslands agerande och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka utvecklingen.
I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket problematisk utveckling om Sverige inte blir medlem i Nato är påtaglig.
Uppgiftslämnaren oroas över tre steg där det första innebär att Ukraina förlorar kriget, en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.
