Mattias Svensson
AI möts med skepsis i klassrummen, men historien visar att ny teknik alltid väckt oro. Professor Thomas Hillman jämför dagens AI-debatt med hur miniräknaren en gång uppfattades som ett hot mot lärandet.
Endast en av sex lärare tillåter i dag sina elever att använda AI regelbundet i undervisningen, enligt en rapport från Skolverket. Oro för fusk, genvägar och brist på vägledning präglar många lärares inställning. Men professor Thomas Hillman anser att det inte går att stoppa utvecklingen – skolan måste ta sig an utmaningen med öppna ögon.
Han menar att AI, precis som tidigare tekniska hjälpmedel, kräver eftertanke och förståelse i hur det används.
– Jag tycker att skolan ska och behöver möta utmaningen med AI, eftersom alla elever som går i skolan nu kommer att komma ut i ett arbetsliv som bara kryllar av AI-lösningar. Och på samma sätt som man tänkte på alla dessa gamla saker måste lärarna tänka igenom hur de ska använda ett verktyg. Det är otroligt viktigt, säger han i en intervju med TV4 Nyheterna.
Hillman berättar att redan i mitten av 1800-talet väckte nya hjälpmedel i klassrummet starka reaktioner. Han nämner exempelvis The Yale Chalkboard Rebellion vid universitetet Yale i USA, där man motsatte sig användningen av svarta tavlan. Att skriva ned och redovisa sina matematiska lösningar sågs då som ett tecken på okunskap – man förväntades istället kunna lösa uppgifterna i huvudet.
Han har särskilt forskat på hur miniräknaren introducerades i skolan under 1970- och 80-talen, och menar att debatten kring dagens generativa AI bär tydliga likheter med dåtidens kontroverser.
Precis som man då oroade sig för att tekniken skulle försämra inlärningen, möts även AI i dag av skepsis.
Enligt Hillman är det inte obefogat att känna viss oro. Han förklarar att om elever börjar använda AI innan de behärskar grunderna i exempelvis skrivande, riskerar det att skada deras utveckling – på samma sätt som tidig användning av miniräknare kunde hämma förståelsen för grundläggande matematik.