Johanna Ekman
Transportstyrelsen får skarp kritik efter att det avslöjats att privatpersoner anonymt kan tipsa myndigheten om andras alkoholvanor – och därmed starta en process som i värsta fall leder till att körkortet dras in.
En bild som cirkulerat på sociala medier väckte först misstankar om fejk – ett brev där Transportstyrelsen informerade en person om att dennes körkort skulle utredas på grund av ett anonymt tips om alkoholkonsumtion. Men snart bekräftades att brevet var äkta.
Transportstyrelsens pressansvarige Mikael Andersson förklarar att myndigheten agerar på alla typer av inkomna uppgifter, även från privatpersoner:
– Myndigheten ska alltså agera på uppgifter vi får till oss. Det finns inte närmare specificerat att informationen kommer från en speciell instans utan att information från privatpersoner räknas också in här.
Enligt Mikael Andersson är det dock inte så enkelt som att ett anonymt tips automatiskt leder till indraget körkort:
– Det är inte alla uppgifter vi bedömer att vi ska gå vidare med. När vi får den här typen av information värderas den alltid för att säkerställa att det inte handlar om andra orsaker än just trafikfaran. Om vi beslutar att gå vidare begär vi alltid ett yttrande från körkortsinnehavaren.
Men flera jurister riktar nu skarp kritik mot Transportstyrelsens hantering. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, anser att det inte finns något tydligt lagstöd för att dra in körkort på grund av vardaglig alkoholkonsumtion. Han påpekar att lagen visserligen nämner vissa förhållanden där körkort kan återkallas, men att just överdriven alkoholkonsumtion i vardagen inte är ett av dem.
Lundin är även mycket kritisk till att myndigheten har möjlighet att kräva läkarundersökningar eller vidarebefordra uppgifter till socialtjänsten. Han menar att varje åtgärd som kan ha negativa konsekvenser för en enskild individ måste ha ett tydligt lagligt stöd.
Kritiken delas av Lena Nerhagen vid Högskolan Dalarna, som uttrycker förvåning över att denna praxis existerar. Hon ifrågasätter om Sverige är på väg att bli ett samhälle där angiveri är en del av rättssystemet.
Samtidigt poängterar Mikael Andersson att den misstänkte alltid får möjlighet att yttra sig i processen. Han understryker att detta yttrande spelar stor roll i myndighetens bedömning, och att ärendet därefter antingen läggs ner utan åtgärd eller leder till ett föreläggande om att inkomma med läkarintyg.