Bo i hus? Glöm det – villaägande har blivit en klassfråga

Färre har råd att köpa villa – även utanför storstäderna

Att köpa en villa var länge en självklar del av det svenska folkhemmet. Men enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet har den drömmen blivit allt svårare att nå. I dag har bara en minoritet av hushållen råd att köpa ett genomsnittligt småhus – och det gäller inte bara i storstäderna.

– Det är betydligt tuffare nu än för bara några år sedan. Det handlar inte längre bara om Stockholm eller Göteborg. Det här är en bred samhällsförändring, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet, skriver TV4 Nyheterna. 

Tuffast för barnfamiljer i 30–45-årsåldern

Rapporten bygger på ett så kallat matchningsindex som jämför inkomster med vad det faktiskt kostar att köpa och äga ett hus. I nästan hälften av landets områden är matchningen mycket låg – vilket innebär att väldigt få har ekonomiska förutsättningar att slå till på ett småhus. Och det är framför allt barnfamiljer i åldern 30–45 år som drabbas.

– Många gör allt rätt, jobbar hårt, sparar, och lever upp till sin del av samhällskontraktet – men ändå är det omöjligt att förverkliga husdrömmen, säger Öholm.

Stockholm inte värst – men klasskillnaderna störst där

Överraskande nog är det inte i Stockholm som möjligheterna är sämst. Bäst chans har man i Västernorrland, där cirka 60 procent av hushållen tros kunna köpa villa och täcka de löpande kostnaderna. I Stockholms län är skillnaderna däremot markanta mellan olika grupper.

Bara sex procent av arbetarhushållen i länet har råd att köpa villa – jämfört med 34 procent av tjänstemannahushållen. Och i Göteborg och Malmö är det generellt ännu svårare – där har endast var tionde hushåll råd, även bland tjänstemän.

Kreditregler och brist på billiga hus

Det är inte bara stigande bostadspriser som ligger bakom utvecklingen. Enligt Mäklarsamfundet spelar även kreditregler och det låga utbudet av billigare småhus en stor roll. I dag är det nästan bara seniorer som bor i småhus, vilket gör att rörligheten är låg – något som i sin tur låser marknaden.

– Allt tyder på att småhusmarknaden håller på att bli en isolerad del av bostadsmarknaden. Det skapar inte bara större klassklyftor, utan också en struktur som inte längre fungerar, säger Öholm.

Villaliv allt mer en fråga om ekonomi

I praktiken innebär utvecklingen att det i dag bara är de mest välbärgade familjerna i barnafödande ålder som har möjlighet att köpa villa.

– Det här är inte bara en fråga om rättvisa. Det påverkar hela samhällsstrukturen, särskilt när unga familjer inte kan flytta dit de vill eller behöver, säger Öholm.