Mimmo Wiestål Fischetti
Från och med juli i år får polisen i Sverige använda dna-släktforskning för att lösa brott som tidigare kört fast. Den nya lagen öppnar för att gamla spår kan leda fram till helt nya svar – och kanske ge brottsoffer och anhöriga den upprättelse de väntat på.
En metod som tidigare stoppades
När dubbelmordet i Linköping klarades upp 2020 tack vare dna-släktforskning väckte det stor debatt. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ansåg att metoden stred mot lagen och dessutom kunde kränka människors integritet. Resultatet blev att polisen inte fick fortsätta använda tekniken.
Ny lag ger grönt ljus
Nu har lagstiftningen ändrats, och Linda Kvist – Sveriges enda dna-släktforskare inom polisen – ser positivt på beslutet. Hon arbetar i Helsingborg tillsammans med Kalla fall-gruppen i Malmö och menar att metoden kan göra verklig skillnad.
– Det här ger oss en chans i fall där vi tidigare inte kommit längre. Men det är viktigt att vi använder den med försiktighet, säger hon till SVT Nyheter.
Kan användas både på gamla och nya brott
Även om fokus ligger på kalla fall, alltså ouppklarade äldre utredningar, kommer dna-släktforskning även kunna användas i pågående brottsutredningar. Men lagen är tydlig: alla andra metoder ska först vara uttömda innan dna-spåren används för släktforskning.
Förhoppning om genombrott redan i år
Polisen räknar med att ett fåtal fall ska börja utredas med hjälp av metoden under året. För offrens familjer kan det betyda ett genombrott som länge känts omöjligt.
