Jens Asbjørn Bøgen
Vi önskar oss alla fred i Ukraina, men vi bör inte hoppas för mycket.
Vi önskar oss alla fred i Ukraina, men vi bör inte hoppas för mycket.
Den globala fredsmäklaren
Donald Trumps roll i att förhandla fram en vapenvila i Gaza har återuppväckt hans image som en global förhandlare.
Under sitt uppmärksammade besök i Jerusalem hyllade israeliska och arabiska ledare honom som ”fredspresidenten”.
Detta ögonblick passade in i en bredare berättelse: om ett krig kan avslutas genom diplomati – varför inte fler?
Zelenskyjs pik
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj upprepade samma tanke och skrev:
”Om ett krig kan stoppas i en region kan säkert även andra krig stoppas.”
Men så enkelt är det inte.
Varför Gaza var annorlunda
Enligt en analys från Digi24 var konflikten i Gaza, trots sin brutalitet, lokal – ett krig på en smal landremsa. Det var en liten, avgränsad kris där utomstående makter faktiskt hade inflytande.
Utmattning på båda sidor och ett ökande internationellt tryck gjorde en vapenvila möjlig. Trump hade villiga regionala partner och aktörer som behövde Washingtons välvilja.
Det var ett krig som kunde ringas in – och pressas fram till ett avtal.
Trumps diplomatiska kärntrupp
Bakom kulisserna spelade Trumps inre krets en avgörande roll. Hans svärson Jared Kushner och mångårige medarbetare Steve Witkoff (bilden) ledde den informella diplomatin och arbetade dygnet runt för att få till stånd en överenskommelse.
Deras inflytande över Netanyahu var så starkt att Israels premiärminister till och med kände sig tvingad att be Qatar om ursäkt efter ett israeliskt anfall mot Doha.
Vita huset styrde både tidpunkt och tonläge – ett tecken på hur samordnad och kraftfull insatsen var.
Hur aktörerna i Gaza vände
Hamas hade få alternativ kvar. Belägrad, förlorande legitimitet och under enorm press hamnade rörelsen i ett politiskt hörn.
Egypten, Qatar och Turkiet – länder som länge stött Hamas diplomatiskt eller ekonomiskt – bytte sida. Egypten fruktade gränsinstabilitet, Qatar var rasande över att ha dragits in i kriget, och Turkiet ville stärka sitt regionala inflytande.
Alla tre gav Hamas ett ultimatum: acceptera Trumps avtal eller förlora avgörande stöd. I detta fall var freden inte förhandlad – den påtvingades.
Ukraina är ett fullskaligt statskrig
Kriget i Ukraina utspelar sig på en mycket bredare och djupare nivå. Det är ett konventionellt flerfrontskrig mellan två suveräna stater med egna ekonomier, vapenindustrier och politiska system.
Frontlinjerna sträcker sig över mer än 1 000 kilometer. Strider pågår i öst och syd, och drönar- samt robotattacker träffar städer djupt inne i Ukraina.
Detta är inget krig som utomstående makter kan kontrollera med bara telefonsamtal och påtryckningar.
Varför Ryssland inte kan isoleras som Hamas
Till skillnad från Hamas är Ryssland inte beroende av utländskt bistånd eller regionala allianser. Landet har enorma territorier, producerar de flesta av sina egna vapen och tjänar miljarder på oljeexport till stormakter som Kina och Indien. Sanktionerna har skadat – men inte slagit ut – dess ekonomi.
Ryssland får dessutom ammunition från Nordkorea och upprätthåller handel via centralasiatiska mellanhänder.
”Vi har redan infört så hårda sanktioner mot dem att vi inte har många verktyg kvar”, sade Ben Friedman från Defense Priorities.
Kreml rycker på axlarna åt Trumps robotvarning
Trump antydde nyligen att han skulle kunna skicka Tomahawk-kryssningsrobotar till Ukraina för att sätta press på Ryssland.
Kreml blev inte skakat. Talesmannen Dmitrij Peskov varnade för att det skulle korsa en röd linje, men visade inga tecken på att backa.
Till skillnad från Israel är Ryssland inte beroende av amerikanskt bistånd eller skydd. Landet har alternativa handelsvägar, vapenleverantörer och tillräcklig strategisk uthållighet för att fortsätta kriget under lång tid.
Tomahawks som signal, inte som militär plan
Zelenskyj beskrev den möjliga leveransen av Tomahawk-robotar som ett psykologiskt verktyg snarare än en militär lösning. ”Vi behöver dem, men det betyder inte att vi kommer att använda dem”, sade han.
Dessa precisionsvapen skulle kunna slå djupt in i ryskt territorium – men Ukraina saknar plattformarna för att avfyra dem, och USA:s lager är begränsade.
Idén handlade mer om att signalera amerikansk beslutsamhet än att förändra det militära läget.
Experterna oeniga om robotarnas effekt
Vissa experter menar att Tomahawks skulle kunna signalera ett seriöst engagemang och skaka Rysslands självförtroende. Men många är skeptiska.
Dr. Marina Miron vid King’s College London noterade att Ryssland redan absorberat stora västerländska vapensystem – inklusive Storm Shadow och ATACMS – utan att grundläggande ändra sin krigsstrategi.
Ytterligare ett robotsystem, hur avancerat det än är, lär knappast bli en avgörande faktor.
Följ pengarna
Vad kan skada Ryssland mer än robotar? Pengar.
Enligt USA:s ambassadör vid NATO, Matthew Whitaker, ”finns det många fler konsekvenser som kan införas om ett fredsavtal inte nås”. Dessa inkluderar hårdare sekundära sanktioner, tullar på metaller och gödsel samt strängare exportkontroller.
Att slå mot Rysslands förmåga att finansiera sin krigsmaskin kan visa sig betydligt mer effektivt än att skicka ytterligare robotar.
Den dolda flottan som finansierar Putins krig
En stor svaghet är Rysslands så kallade skuggflotta av oljetankers – över 600 åldrande fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg, många baserade i Dubai eller Hongkong. Dessa fartyg transporterar rysk olja till världsmarknaden och kringgår pristak och sanktioner.
Om de nekas tillgång till västerländska försäkringar, hamnar och bränslepåfyllning skulle miljarder i månadsintäkter strypas.
Senator Lindsey Graham har krävt ”massiva sekundära tullar” för att slå ut denna skuggekonomi.
Gaza-modellen kan inte tillämpas på Ukraina
Trumps framgång i Gaza var verklig – men inte möjlig att upprepa. Gazaremsan skulle få plats i Ukraina mer än 1 500 gånger. Det var ett lokalt krig, avslutat genom regionalt tryck och direkt amerikanskt inflytande.
Ukraina är däremot en kontinental krigszon med globala konsekvenser, djupt rotade intressen och hårdnade aktörer.
Trump vill kanske framstå som världens fredsmäklare, men Ukraina är en betydligt tuffare prövning.
