Kathrine Frich
Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas, och Europa står inför ett enormt ekonomiskt prov.
Analytiker menar att de kommande åren kommer att visa om kontinenten kan skydda sin egen säkerhet utan att förlita sig på USA.
Stigande kostnader
En analys från The Economist uppskattar att Ukraina kommer att behöva omkring 420 miljarder euro i militärt och finansiellt stöd mellan 2026 och 2029.
Pengarna ska täcka försvarsutgifter och hålla landets ekonomi igång.
Det är nästan dubbelt så mycket som de drygt 215 miljarder euro som Europa redan har bidragit med sedan kriget började 2022. Under samma period har USA gett motsvarande cirka 143 miljarder euro i stöd.
Om Washington drar sig tillbaka skulle övriga NATO-länder behöva öka sitt stöd från 0,2 till 0,4 procent av deras samlade BNP.
Utmaningen påminner om kalla kriget, då USA ökade sina försvarsutgifter för att hålla jämna steg med Sovjetunionen. Den här gången måste dock Europa agera i stort sett på egen hand.
Ukrainas kamp
Kyiv har höjt sin försvarsbudget med cirka 20 procent per år för att hänga med i Rysslands växande krigsekonomi.
Enligt uppgifter från Dragon Capital spenderar Ukraina omkring 70 miljarder euro på försvar och ytterligare 79 miljarder på civila utgifter.
Landets årliga intäkter ligger på cirka 98 miljarder euro, vilket lämnar ett underskott på 54 miljarder som måste täckas av internationella partner.
Vapen- och luftförsvarssystem som donerats av västliga allierade uppgår i år till ungefär 42 miljarder euro.
Trots stödet är Kyiv fortsatt hårt pressat. Tjänstemän uppskattar att Rysslands verkliga krigsutgifter kan vara mer än dubbelt så stora som den officiella budgeten, vilket ytterligare förskjuter balansen på slagfältet.
Beroende av amerikanska vapen
The Economist konstaterar att Europa under de kommande fyra åren måste leverera vapen och ammunition till ett värde av omkring 196 miljarder euro.
Under Joe Bidens presidentskap levererade USA utrustning för cirka 81 miljarder euro.
Under Donald Trump har det direkta amerikanska militärstödet upphört, även om underrättelsesamarbetet fortsätter.
Europeiska regeringar planerar att stärka sina egna försvarsindustrier, men är fortfarande beroende av amerikanska system.
Det amerikanska luftförsvarssystemet Patriot är fortfarande överlägset det europeiska SAMP/T-systemet.
Inget europeiskt land tillverkar ännu långdistanskryssningsrobotar som den amerikanska Tomahawk eller precisionsraketartilleri som HIMARS.
Detta beroende innebär att en del av Europas utgifter fortfarande kan gå tillbaka till amerikanska tillverkare, även när europeiska ledare försöker bli mer oberoende av Washington.
Ett test för Europa
Trots kostnaderna menar analytiker att Europa nu börjar ta hotet på större allvar.
”Europa verkar ha tagit ett steg framåt och ser det ryska hotet som verkligt,” sade Vladislav Raszkowan, ledamot i Internationella valutafondens styrelse, som representerar Ukraina och femton andra länder.
För de europeiska regeringarna handlar frågan nu om mer än Ukrainas försvar.
Det handlar om huruvida kontinenten kan agera i linje med sina egna utrikespolitiska intressen och säkra fred utan amerikanskt beskydd.
Källor: The Economist, Digi24, Dragon Capital, IMF
