Spara smart 2026: Därför kan januari vara din sämsta startmånad

Skjut på nystarten – och ge dig själv en chans att lyckas

Det är lätt att tro att ett nytt år automatiskt ger ny energi. I praktiken händer ofta motsatsen. Januari kan vara en av årets mest krävande perioder: ekonomin är pressad efter jul, jobbet drar igång med nya krav, och både vädret och mörkret sänker motivationen.

– Januari är ju tuff. Vi har mindre pengar än vanligt. Och även om vi har haft lite långledigt så kanske vi är lite trötta efter det. Jobbet drar igång med massa nya mål och massa nya satsningar. Och det är dessutom ganska mörkt och tråkigt. Så jag tänker att januari, det är inte direkt så att man börjar i nedförsbacke då. Utan det är snarare lite sirap i hjärnan och lite extra tråkigt ute och lite extra tunt i plånboken, säger han, enligt sajten MåBra. 

Poängen, menar Laninge, är inte att du ska vänta med att bry dig – utan att du ska använda januari till något mer effektivt än att gå “all in” och krascha.

Gör januari till din planeringsmånad

Om du vill förändra ett beteende behöver du mer än vilja. Du behöver en plan. För många kommer den insikten först när januari redan har börjat – och då blir förändringen lätt ett stressprojekt.

Laninge beskriver januari som en perfekt “förberedelsefas” där du skissar på hur ditt sparande faktiskt ska fungera i vardagen. Vad behöver ändras i din miljö? Vilka rutiner är realistiska? Vad ska bort – och vad ska in?

Det här är också ett bra läge att testa dig fram, utan att kräva perfektion. Små steg är inte fegt – det är strategiskt.

Låga trösklar slår stenhårda löften

Ett klassiskt misstag är att gå från noll till hundra direkt. Full budgetdisciplin. Total hälsosam matsedel. Stenhård träningsrutin. Men när kraven blir för höga blir det också enkelt att ge upp.

Laninge pekar på samma mönster som syns på gymmen varje år: januari är full, men i februari och mars glesnar det snabbt.

Det kan vara smartare att börja med en enklare version av ditt mål. Om du vill få ordning på matkostnaderna kanske du inte ska veckoplanera sju dagar i veckan direkt – utan börja med tre dagar, eller helgerna. När rutinen sitter kan du bygga vidare.

Starta sparandet med en knapptryckning

Har du ett tydligt mål – en resa, en buffert eller en ny bostad – kan den första, enklaste åtgärden vara att bara starta ett automatiskt månadssparande.

Laninge menar att det kan räcka långt att få sparandet att ske av sig självt.

– Den lilla investeringen i tid, det kan ta en jättelångt. För människor tenderar att anpassa sig. Man mättar liksom magen efter plånboken så att säga. Så om man drar igång någonting som automatiskt gör att lite pengar försvinner den 25 varje månad, då kommer man anpassa sig efter det.

När sparandet väl är igång blir nästa steg att titta på de stora utgiftsposterna – ofta mat, kläder och spontanköp.

“Köpfri februari” – extremt, men effektivt

När det handlar om impulsköp kan en tydlig regel vara lättare än ett luddigt mål. Därför föreslår Laninge något som sticker ut: en köpfri februari, särskilt när det gäller kläder.

– Det man skulle kunna fundera över är: ”Vad kan jag göra med de här kategorierna?” Okej, mat. Ja, men då blir det ju att planera, det blir matlådor. Skulle det kunna vara en rutin man kan addera? Kläder, där vet vi ju att impulsköpen, det är de som blir dyra. Och där skulle jag vilja förespråka lite raka motsatsen till det jag har sagt när det gäller typ hälsofrämjande. Alltså, jag tycker att man faktiskt ska försöka tvinga sig själv att köra en helt köpfri februari. Alltså man kör extremnivån när det kommer till att hålla nere utgifterna. Och med brasklappen här att man behöver inte hålla det hela året, året behöver inte vara köpfritt. Jag tror att man kommer märka att många av de här positiva vanorna som man faktiskt plockar upp om man gör den här radikala förändringen kommer följa med sen till mars och så vidare.

Tanken är inte att leva asketiskt – utan att bryta ett mönster och få syn på vad som faktiskt triggar köpen.

Bakslag är inte samma sak som misslyckande

En av de vanligaste fällorna är att ett snedsteg får allt att rasa. Men enligt Laninge är bakslag en normal del av förändring – och kan till och med vara värdefulla om du använder dem rätt.

Istället för att tänka “nu är allt förstört”, handlar det om att pausa och analysera: Vad hände? Vad var det som gjorde att du köpte? Var det stress, socialt tryck, osäkerhet?

Den typen av reflektion gör att du kan få bättre kontroll nästa gång.

Berätta för andra – och låt social press hjälpa dig

Vill du öka chansen att lyckas? Gör ditt mål synligt. Berätta för kollegor, vänner eller familj vad du tänker göra. När du har sagt det högt blir det svårare att smita – och lättare att hålla i.

– Vi vet ju att mål som vi åtar oss publikt eller förändringar som vi tar oss an tillsammans med någon, då är vi mer sannolika att lyckas med dem, för att vi just känner den här sociala pressen. Så om du går ut och säger till alla dina kollegor: ”Nu är det slut med utelunch här. Nu är det matlåda. För jag ska ha matlåda 30 dagar i rad.” Då kommer ju du känna en lite positiv social press att inte göra dina kollegor besvikna, att inte tappa ansikte. Men man får göra det här med lite humor tycker jag.

Det blir också enklare om ni gör det tillsammans. En vän kan både ge stöd och hjälpa dig tillbaka efter ett bakslag – och du kan göra samma sak för den.

– Din vän kanske har haft ett liknande bakslag. Då kan han eller hon berätta hur han eller hon kom tillbaka på banan. Och samma sak kan ju du hjälpa vännen med. Så att förändra sig tillsammans med någon är kanon

Fem knep som gör sparmålet mer realistiskt

Laninges råd kan kokas ner till några principer som passar de flesta:

• Se över din miljö – inte bara datumet i kalendern. Ta bort det som triggar köp, som shoppingappar.
• Satsa på karaktärslöften: vem vill du vara, inte bara vad du ska göra.
• Skapa positiv social press genom att berätta om ditt mål.
• Använd januari som testperiod och bygg rutiner – starta “på riktigt” i februari.
• Gör ett bokslut: skriv ned tre saker du vill lämna bakom dig och tre saker du tar med dig in i det nya året.

Karaktärslöften: när sparande blir en del av vem du är

Ett av Laninges viktigaste råd är att knyta sparandet till identitet och värderingar. Det gör målet starkare än en checklista.

– Aktivitetslöften är ju beteendepsykologi 1A. Och det finns något bra i det att vara konkret. Vad ska du göra? Det är bra. Men när det blir tuff så är det ganska lätt att släppa de här att-göra-listorna, om man inte har hängt upp dem vid någonting bredare. Om man inte har hängt upp de kring sin moral eller kring sina värderingar. För till exempel, det är ju jättemånga som har värderingen att leva hållbart, tänka på framtida generationer och att liksom inte slösa. Så att knyta an till de värderingarna när man sätter ett sånt här köpstopps-nyårslöfte kan göra det lite lättare att hålla ut.

När impulsen kommer – en ny klänning, en dyr middag, en spontan beställning – blir det enklare att stå emot om du kan påminna dig själv om den större bilden: Jag är en person som tar hand om mina pengar.

Börja mjukt – men håll i länge

Om du vill nå ditt sparmål 2026 är det kanske inte januari som ska vara din startlinje. Låt den månaden bli din uppvärmning: planera, testa och skapa rutiner som faktiskt passar ditt liv. I februari kan du trycka på gasen – med bättre energi, tydligare struktur och en större chans att lyckas hela vägen.