Mimmo Wiestål Fischetti
Blodtrycket stiger när vi tränar – ibland rejält. För den som äter blodtryckssänkande medicin kan det låta skrämmande. Men enligt kardiologen Johan Sundström är fysisk aktivitet inte bara säker för de flesta. Den är ofta en av de viktigaste behandlingarna.
Blodtrycket rusar – men bara tillfälligt
När vi anstränger oss ökar blodtrycket naturligt. Vid tung styrketräning kan nivåerna bli mycket höga under några sekunder. Enligt Johan Sundström, kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, har studier visat extremt höga tryck vid riktigt tunga lyft.
– Vid exempelvis mycket tunga marklyft spänns stora delar av kroppen samtidigt. Då pressas blodet ur musklerna och tillbaka mot hjärtat, vilket kan ge väldigt höga tryck under själva lyftet, säger han, enligt hälsosajten MåBra.
Det handlar dock om korta ögonblick – inte om ett konstant farligt tillstånd.
Vem bör vara försiktig på gymmet?
Det finns en liten grupp patienter som behöver undvika träning som ger kraftiga trycktoppar. Det gäller personer med ovanliga sjukdomar i kroppspulsådern, enligt Johan Sundström.
– För dem vill vi hålla blodtrycket så lågt som möjligt. Men det här rör inte allmänheten, utan väldigt specifika diagnoser, säger han.
För personer med vanligt högt blodtryck – även de som medicinerar – gäller helt andra råd.
Regelbunden träning sänker blodtrycket
För de allra flesta är fysisk aktivitet inte bara ofarlig, utan direkt skyddande. Regelbunden träning leder till lägre blodtryck mellan passen, enligt Johan Sundström.
– Ju mer man tränar, desto lägre blir viloblodtrycket. Nästan all form av träning är bra för hjärta och kärl, säger han, skriver MåBra.
Det gäller även personer som redan drabbats av hjärtsjukdom, som kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke.
Kroppen bygger om sig själv
När musklerna används ofta behöver de mer syre. Då anpassar sig kroppen genom att bygga fler små blodkärl.
– En stor del av högt blodtryck beror på högt motstånd i kärlen. Fler kapillärer ger fler vägar för blodet att ta sig fram. Motståndet minskar – och blodtrycket sjunker, förklarar Johan Sundström.
Effekten skyddar i sin tur mot allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och förmaksflimmer.
Finns det någon träning som är bäst?
Svaret är enkelt – och kanske lite tråkigt.
– Den bästa träningen är den man faktiskt gör regelbundet. Helst varje dag, men åtminstone ofta, säger Johan Sundström.
Det spelar mindre roll om det handlar om gym, yoga, promenader, löpning, cykling eller simning. Regelbundenheten är det avgörande.
Mediciner kan påverka prestationen
Den som äter blodtryckssänkande läkemedel kan träna som vanligt. Däremot kan vissa mediciner påverka hur träningen känns.
– Betablockerare sänker pulsen. Den som tränar mycket kan uppleva sämre kondition eftersom pulsen inte når samma nivåer. Men det är inte farligt, bara en prestationsförändring, säger Johan Sundström.
Vissa läkemedel har varningar kring uttorkning, men enligt honom krävs extrema förhållanden för att det ska bli ett problem.
– För vanliga människor som tränar normalt finns det ingen anledning till oro, säger han.
Träning är en del av behandlingen
För de allra flesta med högt blodtryck är budskapet tydligt: träning är inte något man ska undvika – utan något man bör prioritera.
– Det finns inga problem att träna med blodtrycksläkemedel. Tvärtom är fysisk aktivitet en av de bästa sakerna man kan göra för sitt hjärta, säger Johan Sundström.
Ett lugnt men kraftfullt råd: rör på dig regelbundet – hjärtat mår bättre av det.
