Mimmo Wiestål Fischetti
När havsisen i Arktis krymper öppnas inte bara nya farleder – utan också en ny maktkamp. Grönland hamnar mitt i stormakternas blickfång, och en tredje, framtida “motorväg” över Polhavet kan bli ett av de mest värdefulla stråken i världshandeln.
Ett möte i Vita huset efter Trumps utspel
Onsdag 14 januari 2026 träffar Grönlands och Danmarks utrikesministrar USA:s vice president JD Vance och utrikesminister Marco Rubio i Vita huset, enligt Reuters. Samtalen sker efter att Donald Trump återkommit med hot om att USA vill ta kontroll över Grönland, något både Danmark och Grönland avvisat, enligt Time och The Guardian.
– Jag tänker att det är så mycket som står på spel, det är Grönlands suveränitet och framtiden för den dansk-amerikanska relationen, säger Stefan Lundqvist, kommendörkapten på Försvarshögskolan som forskar på säkerhet i Arktis.
Därför är Grönland mer än en ö på kartan
Grönland är strategiskt placerat mellan Nordamerika och Europa – i ett läge som ofta pekas ut som centralt i ett spänt säkerhetsläge i norr. Samtidigt finns naturresurser som gör ön attraktiv för flera aktörer: bland annat kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller, något som lyfts i analyser från exempelvis CSIS och i EU:s bakgrundsunderlag om den växande geopolitiska dragkampen kring Grönland, enligt EU-parlamentets utredningstjänst.
Kort sagt: Grönland handlar om säkerhet, råvaror och inflytande – samtidigt.
Två isvägar finns redan – men de är svåra och politiskt laddade
I dag finns två etablerade arktiska sjöleder som används när sommarisen tillåter:
- Nordvästpassagen längs Kanadas norra kust, som ofta beskrivs som svårnavigerad och väderkänslig.
- Nordostpassagen/Northern Sea Route längs Rysslands arktiska kust, som är mer etablerad men också starkt kopplad till ryska regler, kapacitet och närvaro.
Flera analyser pekar på att Nordostpassagen fått ökad betydelse för rysk logistik och ekonomi, enligt GIS Reports.
Den tredje vägen: “motorvägen” rakt över Polhavet
Det som verkligen får geopolitiker och rederier att spetsa öronen är den transpolära passagen – en framtida rutt som går mer “rakt över” centrala Arktis, nära Nordpolen.
Forskning om den så kallade Transpolar Sea Route pekar på att en sådan väg kan bli möjlig när sommarisen i centrala Arktis fortsätter minska, enligt studier publicerade i Marine Policy via ScienceDirect och en översikt från RAND.
– Med den här blir det som en motorväg, det kommer spara tre till fem dygn av transporttiden och det betyder pengar och möjligheter, säger Stefan Lundqvist.
Hamnar, räddning och infrastruktur: kapplöpningen pågår redan
En sak talar emot snabb utveckling: stora delar av området saknar fortfarande den infrastruktur som krävs för tät trafik – hamnar, sjöräddning, reparationer och kommunikation.
Samtidigt byggs och planeras kapacitet i Arktis och Nordatlanten, där platser som Island, Alaska och Svalbard ofta nämns som möjliga noder när fler vill kunna operera säkrare i norr. Ju mer trafiken ökar, desto mer växer också kraven på beredskap och kontroll.
Smältande is kan bli en ny säkerhetspolitisk front
Arktis värms snabbt – och med nya farleder följer nya intressen. För Grönland betyder det ett ökande tryck från omvärlden: diplomatiskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Om den transpolära passagen blir verklighet kan den bli en av världens mest eftertraktade genvägar – och samtidigt en ny tändpunkt i kampen om Arktis framtid.
