Ida Hansson
När ett av de sista globala skyddsnäten för kärnvapen nu har fallit bort sker det i ett redan extremt spänt säkerhetsläge. Utan tydliga begränsningar ökar osäkerheten snabbt, och varningarna blir allt mer direkta.
Enligt Expressens rapportering finns det nu inte längre några ömsesidigt bindande internationella gränser för hur många strategiska kärnvapen USA och Ryssland får ha utplacerade, efter att Nya Start-avtalet har löpt ut.
Därmed bryts en mer än tio år lång period av reglerad kärnvapenbalans mellan de två stormakterna.
Avtalet satte ett tak på 1 550 stridsspetsar per land och byggde dessutom på inspektioner och ömsesidig kontroll. När det nu har upphört försvinner både begränsningarna och insynen.
FN:s varning
FN:s generalsekreterare António Guterres har reagerat kraftigt på utvecklingen. Han uppmanar stormakterna att omedelbart återuppta samtal och enas om ett nytt avtal som kan ersätta det gamla.
I ett uttalande beskriver han situationen som ”en allvarlig stund för internationell fred och säkerhet” och kallar tidpunkten den sämsta tänkbara.
Enligt Guterres är risken för att kärnvapen används nu den högsta på flera decennier.
Ett avtal som redan haltade
Redan innan avtalet löpte ut var det kraftigt försvagat.
År 2023 stoppade Ryssland de inspektioner som avtalet byggde på, som svar på USA:s stöd till Ukraina.
I höstas öppnade Vladimir Putin för en tillfällig förlängning på ett år. USA:s president Donald Trump kommenterade då att det lät som ”en bra idé”, men signalerade samtidigt att han hellre ville se ett helt nytt avtal.
Sedan dess har processen stått still.
Mörka signaler från Moskva
Kort före avtalets slut varnade Kreml öppet för konsekvenserna. Putins talesperson Dmitrij Peskov sade att världen inom dagar riskerade att bli farligare än någonsin tidigare.
Uttalandet förstärkte bilden av ett snabbt försämrat säkerhetsläge, där inga tydliga spärrar längre finns kvar.
Källa: Expressen
