Dessa låtar kan göra dig till en sämre förare

Du sitter vid ett rött ljus. Refrängen slår till, basen drar igång och plötsligt blir ratten ett trumset. När ljuset slår om till grönt rusar bilen fram lite snabbare än tänkt.

Scener som denna är vanliga under vardagliga bilresor. Musik hjälper till att få tiden att gå i trafiken, men forskning tyder på att den också kan forma hur människor beter sig bakom ratten.

Snabba rytmer och energiska låtar kan få förare att accelerera, byta fil oftare eller bli tillfälligt distraherade.

Vetenskapen om tempo

Forskare har försökt förstå exakt hur musik påverkar körbeteende. En studie av forskare från Deakin University och Swinburne University of Technology undersökte frågan med hjälp av en körsimulator och analyserade hur olika musiktempon påverkar förares beteende och fysiologiska reaktioner.

Deltagarna genomförde en 20 minuter lång körning på en sexfilig motorväg medan de antingen lyssnade på rockmusik, lugnare musik eller ingen musik alls.

Ett mönster stack ut: Tempot gjorde en tydlig skillnad. Förare som exponerades för låtar med högt tempo bytte fil omkring 140 gånger under testet, jämfört med ungefär 70 filbyten när ingen musik spelades.

Låtar över 120 slag per minut kopplades också till högre hastigheter. I genomsnitt körde förare som lyssnade på snabbare låtar ungefär åtta kilometer i timmen snabbare än vanligt. Forskarna föreslog att den ökade energin i snabbare musik kan höja upphetsningsnivån och intensiteten i reaktionerna.

Högenergiska låtar

Vissa låtar dyker ofta upp i diskussioner om riskfyllda spellistor för bilkörning. Finansbolaget Moneybarn sammanställde en ranking över låtar som förknippas med osäkra körvanor.

Green Days American Idiot, känd för sitt snabba tempo, toppade listan. Andra energiska låtar som ofta nämns i mediediskussioner är Miley Cyrus Party in the U.S.A., The Killers Mr Brightside och Bruce Springsteens Born to Run.

Många delar liknande egenskaper: kraftfulla rytmer, högljudda gitarrer och medryckande refränger som får förare att vilja sjunga med eller trumma på ratten. Oftast harmlöst, men tillräckligt för att dra bort uppmärksamheten från vägen för ett ögonblick.

Även en kort distraktion spelar roll. En snabb blick bort från trafiken eller några sekunder då man trummar med i en refräng kan förlänga reaktionstiden.

Ett återkommande skämt i musikjournalistiken

Idén om “farliga körlåtar” har också blivit ett välbekant tema inom musikjournalistik. Complex publicerade till exempel en gång ett skämtsamt reportage som lyfte fram låtar som kan fresta förare att köra för fort, dansa eller tappa fokus under körning.

Högenergisk hiphop och rock toppar ofta sådana listor, främst på grund av hur starkt människor reagerar på dem.

Långsammare musik tenderar att ha motsatt effekt. Smooth noterade att Led Zeppelins Stairway to Heaven, som ligger på omkring 63 slag per minut, kopplades till mer stabila körmönster under tester.

Inget av detta betyder att förare behöver ha tyst i bilen. Ändå antyder resultaten något enkelt: Låtarna som spelas i högtalarna kan påverka körningen mer än många inser.

Källor: Smooth, Complex, Shajari et al. (2025) studie i Neural Computing and Applications, Moneybarn.