Ida Hansson
Jul och nyår innebär för många ökade utgifter, och när vardagen tar vid i januari märks det snabbt i plånboken.
Räkningar ska betalas samtidigt som kontot ofta är tunnare än vanligt. För många hushåll blir årets första månad därför en ekonomisk prövning.
Samtidigt finns det skäl till försiktig optimism.
Prognoser pekar på att den ekonomiska situationen förbättras under 2026 – något som kan ge fler hushåll bättre marginaler framöver.
Många spenderar mer än de har råd med
Enligt en färsk sammanställning från Länsförsäkringar har drygt var femte svensk lagt mer pengar under julen än vad ekonomin egentligen tillåter.
Det gör att starten på det nya året ofta präglas av stress och behov av snabba prioriteringar.
Privatekonomen Stefan Westerberg menar att just den här perioden är avgörande. Att ta kontroll tidigt kan göra stor skillnad för resten av året.
Prognosen för 2026 ger hopp
Trots ett tufft utgångsläge ser utsikterna ljusare ut längre fram. Beräkningar visar att många svenskar kommer att få mer kvar i plånboken under 2026, särskilt barnfamiljer.
För en genomsnittlig familj handlar det om flera tusen kronor mer per månad jämfört med året innan.
Utvecklingen drivs bland annat av lägre inflation, stabilare ränteläge och förbättrade ekonomiska villkor. Det ger bättre förutsättningar för både sparande och långsiktig planering, enligt uppgifter som If hänvisar till i sin genomgång av privatekonomin inför 2026.
Budgeten – grunden för kontroll
Ett återkommande råd från privatekonomer är att våga se sin ekonomi som den faktiskt är. En uppdaterad budget, där både fasta och rörliga kostnader synas, är ofta första steget mot bättre kontroll.
För den som känner osäkerhet kring marginalerna kan tätare uppföljning vara avgörande.
Att stämma av ekonomin varje vecka istället för varje månad minskar risken för obehagliga överraskningar.
Buffert först – frihet sen
Att bygga en buffert lyfts fram som en av de viktigaste åtgärderna.
En vanlig tumregel är att sikta på ett sparande motsvarande två månadslöner, anpassat efter den egna situationen. När bufferten väl finns på plats blir nästa steg att stärka det långsiktiga sparandet.
Ett regelbundet månadssparande, exempelvis via investeringssparkonto, kan över tid skapa ett ekonomiskt handlingsutrymme.
Det ger inte bara trygghet inför oväntade händelser – utan också större frihet att fatta egna beslut i livet.
Källa: Länsförsäkringar
