Mimmo Wiestål Fischetti
Allt fler kvinnor avstår från att skaffa fler barn – inte av vilja, utan av rädsla. Missade diagnoser, söndertrasade kroppar och känslan av att inte bli lyssnad på präglar deras upplevelser efter förlossningen. ”Det tog 15 månader innan jag blev lagad – hela mitt första år som mamma gick förlorat”, säger Linnea Sandelius.
Skadorna ingen ville se
När Linnea Sandelius födde sitt första barn 2020 på Blekingesjukhuset i Karlskrona gick något snett. Förlossningen var lång och dramatisk, och avslutades med sugklocka och klipp. Linnea drabbades av en svår bristning och opererades morgonen efter – men trots att läkarna sa att allt såg bra ut, märkte hon snabbt att något var fel.
– Jag hade så ont att jag inte kunde lyfta mitt barn. Jag låg mest och grät. Det var som att jag inte fanns längre.
Hon bad om att få bli undersökt igen, men fick höra att smärtan var en del av läkningsprocessen. Först sex månader senare, vid en rutinundersökning, upptäcktes att stygnen gått upp – och att en muskel var helt av. Hon opererades till slut i Stockholm, 15 månader efter förlossningen, det skriver TV4 Nyheterna.
– Det året blev jag fråntagen allt. Jag vågar inte riskera att gå igenom det igen.
”De sa att jag skulle knipa – i två och ett halvt år”
Lina Barth levde med svåra smärtor och avföringsinkontinens efter sin förlossning 2011. Hon sökte hjälp flera gånger men blev avfärdad.
– Det var alltid samma svar: ”Gör knipövningar”. Jag kände mig dum som inte kunde fixa det själv.
Först efter två och ett halvt år fick hon träffa en specialist. Med ett snabbt ultraljud konstaterades att hennes bäckenbotten var skadad – och att hon behövde opereras.
– Jag vågar inte föda barn igen. Jag litade på vården – men de svek mig.
Tystnaden efter förlossningen
Linnea och Lina är långt ifrån ensamma. Tusentals kvinnor har liknande erfarenheter. Lina är i dag med och driver Facebookgruppen “Förlossningsskadad? Du är inte ensam”, som samlar över 10 000 medlemmar.
– Det är skrämmande hur många som berättar samma sak. De skadas – och sen lämnas de ensamma. Många vågar inte skaffa fler barn.
I gruppen diskuteras smärta, inkontinens, sexliv som inte fungerar – och en vård som inte ser dem. Flera vittnar om att förlossningsskador förminskas eller normaliseras av vårdpersonal.
Fyra av tio är missnöjda
Enligt SKR:s senaste graviditetsenkät är 4 av 10 kvinnor missnöjda med eftervården efter förlossningen. Kajsa Jansson, samordnare för kvinnors hälsa på SKR, menar att det finns mycket kvar att göra.
– Det är tydligt att det behövs mer resurser och att vi inte får släppa frågan. Tyvärr är 2025 sista året för den nuvarande satsningen på förlossningsvården – vad som händer efter det vet vi inte.
Hon bekräftar att regionerna kämpar med knappa resurser och att mycket går till att bara få ihop bemanningen.
– Det går inte att utveckla nya arbetssätt och mottagningar utan medel. Det krävs långsiktighet och politisk vilja.
En vårdfråga som blivit ett trauma
För kvinnor som Linnea och Lina har bristande eftervård blivit ett livslångt trauma – och ett hinder för att bilda den familj de drömde om.
– Jag är inte rädd för att föda barn. Jag är rädd för vad som händer efteråt, säger Linnea. För att bli lämnad igen.
