När kylan slår till gör de flesta av oss det som faller sig naturligt: skruvar upp elementen, drar åt halsduken och undviker dragiga promenader.
Just nu läser andra
Att medvetet frysa känns… motsägelsefullt. Men just den där obekväma kölden kan vara en oväntad hjälp för kroppen – åtminstone om man sneglar på forskningen kring så kallat brunt fett.
Till skillnad från det vanliga vita fettet, som envisas med att sätta sig runt mage och lår, fungerar brunt fett som en liten inbyggd värmemaskin. När det aktiveras bränner det energi och gör värme av den.
Teorin om att vi skulle kunna ”slå på” denna värmeproduktion för att må bättre – och eventuellt påverka vikten – har blivit något av en trend. Men håller det?
Det är mer komplicerat än så.
Ett barndomsarv som aldrig riktigt försvann
Människor föds med gott om brunt fett. Bebisar saknar tillräckliga muskler för att kunna huttra, så de använder i stället detta fettlager för att hålla sig varma. Cellerna är fullpackade med mitokondrier och ett särskilt protein, UCP1, som gör att energin omvandlas direkt till värme.
Läs också
Länge trodde forskare att brunt fett försvinner i tonåren – ersatt av det vanliga fettet. Men 2009 kom en överraskning. Forskare i Finland och Sverige visade att vuxna visst har kvar brunt fett, och att det aktiveras redan när temperaturen går under ungefär 16 grader. Smalare personer hade mer, och deras bruna fett ”tände till” snabbare i kyla, rapporterar BBC.
Det satte fart på hela forskningsfältet. Kunde detta vara en väg mot bättre hälsa – kanske till och med en hjälp mot fetma?
Kan brunt fett göra oss friskare?
När forskare började studera större grupper visade sig ett mönster: personer med mer brunt fett verkade ha lägre risk för flera vanliga sjukdomar. I en omfattande amerikansk studie hade personer med synligt brunt fett både bättre insulinkänslighet och lägre nivåer av skadliga blodfetter.
De hade också mindre typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Men man ska inte dra för stora växlar. Det handlar om mycket små mängder brunt fett – ibland bara några tiotals gram.
Läs också
Forskarna är därför försiktiga. Det bruna fettet verkar inte vara någon snabb genväg till viktnedgång. Däremot kan det:
• Hjälpa kroppen att använda glukos bättre
• Påverka hur blodfetter bryts ned
• Bidra till en mer stabil ämnesomsättning
Kort sagt: mer relevant för hälsa än för vikt.
Går det att ”slå på” det bruna fettet?
Här kommer den kyliga delen. Brunt fett aktiveras av kyla – det är dess främsta uppgift. Studier visar att både korta iskalla dopp, kalla duschar och mildare kyla under längre tid kan öka aktiviteten.
Forskare i Danmark har exempelvis sett att vinterbadare rensar socker ur blodet snabbare och får bättre insulinkänslighet. Andra studier visar att personer som sover i svala rum – runt 19 grader – får mer aktivt brunt fett redan efter några veckor. När temperaturen höjs igen försvinner effekten.
Läs också
Det finns också experiment med ”kylvästar”, där vattendrivna västar får kroppen att precis börja huttra innan temperaturen höjs någon grad. Poängen är att skapa en mild, hanterbar kyla som triggar fettet utan att kroppen hamnar i chock.
Ett iskallt isvakshål behövs alltså inte. Men lite kyla verkar göra kroppen gott.
Går det lika bra med kaffe eller chili?
Det finns teorier om att koffein och ämnet capsaicin (som gör chili stark) skulle kunna aktivera brunt fett. Men bevisen är svaga, och mängderna som krävs är knappast realistiska.
En forskare uttryckte det så här: ”Om kaffe vore lösningen hade vi sett effekten för länge sedan.”
Kylningsmetoderna har betydligt starkare stöd – men måste användas med försiktighet och gärna i samråd med läkare, särskilt vid hjärtproblem.
Läs också
Slutsatsen: Kallt – men inte mirakulöst
Forskarna är överens om två saker:
- Brunt fett finns kvar i vuxen ålder och verkar spela en roll för ämnesomsättningen.
- Det är ingen genväg till viktnedgång.
Däremot kan lite kontrollerad kyla – en svalare dusch, en promenad utan alltför många lager, eller ett rum som inte är överhettat – vara en pusselbit i ett större hälsopussel. Tillsammans med kost, rörelse och sömn.
Att frysa sig frisk är alltså ingen mirakelkur. Men kroppen verkar må bra av att inte alltid ha det för varmt.
Källa: BBC