Snooza med gott samvete? Forskaren avslöjar varför det inte är så farligt

Tina Sundelin har forskat på effekten av snoozande genom att jämföra prestationer mellan personer som fått snooza i 30 minuter och de som gått upp direkt. Resultaten visade inga större negativa konsekvenser – tvärtom visade det sig att de som snoozat till och med kunde vara något kvickare i tanken.

Enligt Sundelin handlar det inte bara om biologi utan även om känsla. Många människor beskriver snoozandet som något positivt i sig, nästan som en liten lyx i vardagen.

– Vi frågade varför folk snoozar och det var en av de vanligaste anledningarna, att det känns skönt, förklarar hon i Morgonstudion.

Det är först när man regelbundet ställer klockan alldeles för tidigt och sedan snoozar i över en timme som det kan bli ett problem. Då ökar risken för sömnbrist, vilket i sin tur kan kopplas till flera negativa hälsoeffekter.

– Då har det större effekt över tid, och kopplat till att sova för lite finns det ganska många negativa hälsoeffekter, säger hon.

Studien som ligger till grund för resonemangen bygger på data från 21 000 personer som använder en sömnapp, och omfattar vanor i olika delar av världen. Svenskar, tyskar och amerikaner tillhör de mest inbitna snoozarna – i Sverige trycker vi i snitt på snoozeknappen två och en halv gång, vilket motsvarar tolv minuter.

Japan ligger längst ner i listan, där man i snitt snoozar två gånger, vilket motsvarar nio minuter – alltså inte så stor skillnad mot svenskarna.

Sundelin påpekar att även om snoozandet innebär något mer störd sömn, är skillnaden relativt liten.