Mimmo Wiestål Fischetti
Mellan fem och tio procent av alla hjärtinfarkter orsakas av det ärftliga blodfettet lipoprotein(a).
Trots att 1,5 miljoner svenskar har förhöjda nivåer testas blodfettet sällan i den svenska primärvården.
Ett enkelt blodprov räcker för att upptäcka den dolda hälsorisken.
Ändå står många svenskar utan kunskap om sina värden, eftersom kontrollen inte ingår i rutinerna på vårdcentralerna.
Detta sker trots att europeiska riktlinjer tydligt rekommenderar att alla vuxna bör mäta sina Lp(a)-nivåer minst en gång under sin livstid.
Höga värden kräver snabba åtgärder för andra riskfaktorer
Eftersom nivåerna av Lp(a) i princip helt styrs av gener påverkas de varken av träning eller ändrad kost.
Att känna till sitt värde är ändå helt avgörande.
När läkarna vet att risken finns kan de sätta in hårdare stödstötar mot andra formbara riskfaktorer, som det vanliga ”onda” LDL-kolesterolet.
“Det är oroande ur ett folkhälsoperspektiv eftersom vi kan visa att ungefär 5–10 procent av alla hjärtinfarkter beror på högt Lp(a).
Det är en kraftigt underskattad riskfaktor”, säger Elias Björnson, forskare vid Göteborgs universitet, till Dagens Nyheter.
Ny forskning från Göteborgs universitet, baserad på den omfattande Scapis-studien med 28 000 medelålders svenskar, visar att personer med förhöjda nivåer i betydligt högre utsträckning lider av åderförkalkning i hjärtats kranskärl.
Beskedet kommer ofta först efter infarkten
Bristen på rutinmässiga tester gör att många får beskedet först när skadan redan är skedd.
Mats Karlsson från Stockholm drabbades av en hjärtinfarkt som 54-åring under en löprunda.
Först flera år efter att han fått ett kranskärl vidgat med en stent fick han reda på sina höga Lp(a)-värden.
“Det är lätt att vara efterklok. Men om jag hade vetat som 54-åring vad jag vet i dag, så hade jag ändrat min livsföring innan infarkten slog till”, säger han till Dagens Nyheter.
I dag saknas godkända läkemedel som riktar in sig specifikt på att sänka Lp(a), även om internationella studier pågår.
Genom att pressa ner det vanliga kolesterolet med hjälp av mediciner och livsstil kan man dock effektivt neutralisera faran.
“Det gäller att ta bort veden – alltså sänka LDL – med kolesterolsänkande mediciner och gärna i kombination med livsstilsförändringar.
Då slocknar elden och åderförkalkningen minskar så mycket att den ökade risken från Lp(a) i många fall kan vägas upp”, säger Elias Björnson till Dagens Nyheter.
Lösningen för den som vill skydda sig är alltså tydlig: genom att aktivt be om ett blodprov kan man upptäcka faran i tid och sänka det övriga kolesterolet innan en infarkt inträffar.
