Jens Asbjørn Bøgen
Periodisk fasta blir allt mer populärt, men fungerar det? Och vilka är riskerna?
Periodisk fasta är en kostplan där man växlar mellan att fasta och äta enligt ett regelbundet schema.
Det finns flera olika varianter, bland annat 5:2-, 16:8- och Fast-5-metoden, men alla bygger på samma princip – att ha ett så kallat ”ätfönster”.
När istället för vad
När du tänker på en diet tänker du förmodligen på vad du ska äta – och (ännu viktigare) vad du inte ska äta.
Periodisk fasta fokuserar inte på det. I stället handlar det om att du har ett ”fönster” under dagen då du får äta i stort sett vad du vill.
Under fastan får du inte konsumera några kalorier – inte ens via drycker.
Hur fungerar det?
Teorin bakom periodisk fasta är att den får kroppen att genomgå en ”metabolisk växling”. Det betyder att när kroppens sockerdepåer är tömda, börjar den använda fett som energikälla i stället.
Forskning har visat att periodisk fasta är effektiv för att kontrollera vikten, men den verkar också förbättra minnet, stärka hjärtat, öka den fysiska prestationsförmågan och hjälpa personer med typ 2-diabetes att sänka nivåerna av fastesocker och fasteinsulin.
16:8-planen
En av de mest populära formerna av periodisk fasta är 16:8-planen, där man fastar i 16 timmar och har ett 8 timmar långt ätfönster.
Till exempel kan du hoppa över frukosten, äta lunch runt klockan 12 och sluta äta klockan 20. Då fastar du i 16 timmar – från 20.00 till 12.00 nästa dag.
5:2-planen
En annan mycket populär metod är 5:2-planen.
Då äter du normalt fem dagar i veckan och begränsar intaget till 500–600 kalorier de två andra dagarna.
Eftersom kalorimängden dessa dagar är så låg, väljer de flesta att äta alla kalorier tillsammans med familjen vid middagen.
Fast-5-planen
Fast-5-planen liknar 16:8-planen, men ätfönstret är kortare – endast fem sammanhängande timmar i stället för åtta.
Är det säkert?
Generellt anses periodisk fasta vara säker, men enligt Johns Hopkins Medicine bör du rådgöra med din läkare innan du provar den.
Dessutom bör barn och tonåringar under 18 år, gravida eller ammande kvinnor, personer med typ 1-diabetes och personer med en historia av ätstörningar undvika att prova periodisk fasta.
Johns Hopkins Medicine påpekar att periodisk fasta kan ha olika effekter på olika människor.
Det rekommenderas att du kontaktar en läkare om du upplever ovanlig oro, huvudvärk, illamående eller andra symptom efter att du börjat fasta.
Källa: Johns Hopkins Medicine
