Mimmo Wiestål Fischetti
Det blodiga och långdragna bråket mellan Israel och det palestinska folket är en av de mest seglivade konflikterna i modern tid. Den har rötter mer än ett sekel tillbaka och fortsätter än idag att skaka Mellanöstern – med krig, ockupation, uppror och diplomatiska strider.
Från brittiskt mandat till staten Israel
Efter första världskriget tog Storbritannien kontroll över området Palestina, som tidigare styrts av Osmanska riket. Här bodde en arabisk majoritet och en judisk minoritet.
När britterna genom Balfourdeklarationen 1917 lovade stöd till ett ”judiskt nationalhem” ökade spänningarna. Judar hade historiska band till landet, men palestinska araber motsatte sig beslutet och hävdade sina egna rättigheter. Mellan 1920-talet och 1940-talet växte den judiska befolkningen snabbt, särskilt när judar flydde från Europas förföljelser och förintelsen.
År 1947 beslutade FN att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat, medan Jerusalem skulle bli en internationell stad. Arabvärlden motsatte sig förslaget och våldet eskalerade. När Storbritannien drog sig tillbaka i maj 1948 utropade judiska ledare staten Israel. FN erkände den kort därefter, skriver BBC.
Krigen som formade gränserna
Dagen efter Israels självständighetsförklaring attackerades landet av fem arabiska grannländer. Efter kriget 1948–49 kontrollerade Israel större delen av området, medan Egypten tog Gaza och Jordanien Västbanken och östra Jerusalem. Omkring 750 000 palestinier flydde eller fördrevs – en händelse som kallas Nakba, ”katastrofen”.
Ett nytt krig 1967, det så kallade Sexdagarskriget, förändrade kartan på nytt. Israel tog då kontroll över Gaza, Sinai, Golanhöjderna, Västbanken och östra Jerusalem. Sinai återlämnades senare till Egypten, men övriga områden har i stor utsträckning förblivit under israelisk kontroll.
Västbanken – konfliktens kärna
I dag bor omkring tre miljoner palestinier på Västbanken. Här finns också cirka 160 israeliska bosättningar med runt 700 000 invånare. Enligt internationell rätt är bosättningarna olagliga, men Israel hävdar historiska rättigheter och ser flera av bosättningarna som permanenta.
Palestinierna kräver ett slut på bosättningarna och vill se Västbanken, östra Jerusalem och Gaza som basen för en framtida stat. Men Israels regering motsätter sig detta och anser att ett självständigt Palestina utgör en säkerhetsrisk. I juli 2024 slog FN:s internationella domstol fast att Israels fortsatta närvaro på ockuperade områden strider mot internationell lag.
Jerusalem – delad stad med heliga platser
Både Israel och palestinierna gör anspråk på Jerusalem som huvudstad. Efter kriget 1967 annekterade Israel östra delen av staden och betraktar nu hela Jerusalem som sin odelbara huvudstad. Palestinierna ser däremot östra Jerusalem som sin framtida huvudstad. FN betraktar området som ockuperat.
Mitt i staden ligger några av världens mest omstridda religiösa platser, bland annat Tempelberget – känt för judar som den heligaste platsen och för muslimer som Haram al-Sharif, där Al-Aqsamoskén finns.
Gaza – blockad, krig och humanitär kris
Gaza är en liten landremsa vid Medelhavet med 2,1 miljoner invånare, ett av världens mest tätbefolkade områden. Efter att Israel drog sig tillbaka militärt 2005 tog Hamas makten genom val och våldsamma sammandrabbningar året därpå. Därefter införde Israel och Egypten en blockad som begränsar människors och varors rörlighet.
Sedan dess har flera krig brutit ut mellan Israel och Hamas, med stora förluster på båda sidor men framför allt bland Gazas civila. Efter Hamas attack den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades i Israel, svarade Israel med massiva militära angrepp. Enligt Hamas styrda hälsomyndighet har över 61 000 människor dödats i Gaza sedan dess.
FN och flera västländer har varnat för svält och humanitär kollaps. Israel avvisar anklagelserna och säger att hjälp tillåts komma in.
Erkännandet av Palestina – en växande fråga
Palestina erkänns i dag av mer än 150 av FN:s medlemsstater. Under 2025 tog flera västländer – däribland Storbritannien, Frankrike, Kanada och Australien – steget att ge formellt erkännande. USA och Israel motsätter sig dock detta och menar att ett självständigt Palestina endast kan uppstå genom förhandlingar.
President Donald Trumps administration har markerat tydligt mot erkännandet och menar att det belönar Hamas och försvårar en fredsuppgörelse.
Palestinska flyktingar och Unrwa
Omkring 5,9 miljoner palestinier lever som registrerade flyktingar enligt FN. De är ättlingar till dem som fördrevs 1948–49 och många bor i Jordanien, Libanon, Syrien, på Västbanken och i Gaza. Israel motsätter sig en ”återvändanderätt” och kritiserar FN-organet Unrwa, som man menar cementerar flyktingsituationen genom att låta statusen ärvas.
Tvåstatslösningen – en fredsvision på fallrepet
Den internationellt mest diskuterade lösningen är en tvåstatsmodell, där Israel och en självständig palestinsk stat existerar sida vid sida, med östra Jerusalem som Palestinas huvudstad.
Palestinska myndigheten stödjer detta, men Hamas motsätter sig Israels existens och accepterar högst ett interimistiskt arrangemang. Israel avvisar i nuläget modellen och hänvisar till säkerhetsskäl och behovet av direkta förhandlingar.
Tidigare fredsförsök, som Osloavtalet 1993, har misslyckats – ofta med anklagelser från båda sidor om svek och brutna löften.
