Kathrine Frich
Även om diskussioner inte bevisar avsikt, får de inte ignoreras.
Även om diskussioner inte bevisar avsikt, får de inte ignoreras.
Samtal om en attack mot Nato
En högt uppsatt EU-tjänsteman har gått ut med en skarp varning efter underrättelser som tyder på att Kreml överväger en möjlig attack mot Nato.
I en intervju med Gazeta Wyborcza sade EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius:
”Den tyska underrättelsetjänsten hävdar att den har bevis för att Kreml diskuterar en attack mot Nato.”
”Om de pratar om det – planerar de det också?”
Kubilius betonade att samtalen i sig inte bekräftar någon avsikt, men att de inte får tas lättvindigt.
”Om de diskuterar det – planerar de då ett angrepp? Vi vet inte,” sade han.
”Men sådana signaler måste tas på största allvar. Ryssland kan faktiskt vara redo för krig. Och vi måste vara redo vi också.”
Natos luftrum kränks – oron växer
Flera incidenter de senaste veckorna har ökat oron.
Den 10 september flög ryska drönare in i polskt luftrum, vilket fick Nato-jaktplan att lyfta.
Några dagar senare stoppades tre ryska stridsflygplan över Estland.
Ryssland förnekar fientliga avsikter, men händelserna har väckt oro i hela Europa.
Putins retorik blir allt mer aggressiv
Vladimir Putin har skärpt tonen mot väst.
Som svar på USA:s president Trumps kommentar om att Ryssland är en ”papperstiger”, svarade Putin:
”Om vi slåss mot hela Nato-blocket och vi är en ’papperstiger’ – vad är då Nato självt?”
Han hävdade att Ryssland går framåt och känner sig självsäkert.
Ryssland anklagar Nato för att skapa ”hysteri”
Putin anklagade Nato för att överdriva hotet från Ryssland och för att förse Ukraina med vapen och underrättelser.
”Om någon fortfarande vill tävla med oss militärt … låt dem försöka. Rysslands motåtgärder kommer inte att dröja,” varnade han.
Växande oro för drönare, satelliter och sabotage
Också rädslan för okonventionella hot ökar.
Ryssland har anklagats för att rikta in sig på Nato-anknutna satelliter och genomföra hybrida attacker med drönare.
Enligt vissa tjänstemän använder Moskva dessa metoder för att testa Natos reaktioner utan att starta ett fullskaligt krig.
Europa måste lära av Ukrainas försvar
Kubilius menar att Europa måste bli bättre förberett.
”Vi måste också lära av ukrainarnas erfarenheter,” sade han.
Han uppmanade till större investeringar i drönarförsvar, snabbare insatsförmåga och stärkt cybersäkerhet.
Kommissionären tillade: ”Vi måste också lära av ryssarna” – med hänvisning till deras aggressiva, icke-traditionella taktik.
Är Europa verkligen redo för konflikt?
När spänningarna fortsätter att öka återstår frågan hur väl förberett Nato egentligen är för en direkt konfrontation.
Luftrumskränkningar, skärpt retorik och misstänkt drönaraktivitet tyder på att relationen mellan Ryssland och väst har gått in i en ny fas.
För många känns hotet inte längre teoretiskt – utan högst verkligt.
