Putin sätter käppar i hjulet för fredssamtal: Kräver att Nato skrotar löftet till Ukraina

I centrum för Moskvas krav står ett beslut som fattades för nästan två decennier sedan och som fortfarande präglar Europas säkerhetspolitiska debatt.

Krav på garantier

Rysslands ambassad i Belgien uppgav till Izvestia att Moskva vill ha ett skriftligt åtagande från Nato om att alliansen inte ska expandera ytterligare österut.

Enligt Digi24 insisterar Ryssland också på att Nato drar tillbaka sin deklaration från toppmötet i Bukarest 2008, där det fastslogs att Ukraina och Georgien ”kommer att bli medlemmar” i framtiden.

Ambassaden hävdade att rättsligt bindande garantier är nödvändiga eftersom tidigare muntliga försäkringar om att begränsa utvidgningen senare ignorerades.

Omstridda löften

Ryska företrädare har länge hävdat att västliga ledare under den tyska återföreningen försäkrade Sovjetunionen om att Nato inte skulle expandera österut.

Ambassaden uppgav att dokumentära bevis för sådana försäkringar finns i västliga statliga arkiv, men att de inte har offentliggjorts.

Företrädare för Nato har upprepade gånger avvisat påståendet att några bindande löften gavs.

Krig och villkor

Innan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes lade Moskva fram utkast till säkerhetsförslag för Washington som bland annat innehöll krav på att stoppa Natos utvidgning.

Reuters rapporterade förra året, med hänvisning till källor med insyn i förhandlingarna, att president Vladimir Putin krävde skriftliga garantier om att Nato inte skulle expandera samt att Ukraina skulle ha neutral status som villkor för att avsluta kriget.

Administration under USA:s president Donald Trump signalerade senare att man inte skulle driva på för ukrainskt Nato-medlemskap, utan i stället diskuterade alternativa säkerhetsarrangemang.

Alliansens utvidgning

Putin har ofta sagt att väst ”bedrog” och ”svik” Ryssland genom att utvidga Nato.

Tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg har svarat att alliansen inte tvingar någon att gå med.

”Nej, det är länderna i öst som beslutar att ansluta sig till Nato”, sade han och beskrev processen som ”demokratisk och fri”.

Sedan invasionen av Ukraina har Finland och Sverige anslutit sig till Nato.

Deras inträde har nästan fördubblat Rysslands gräns mot Nato-länder till omkring 3.000 kilometer och stärkt alliansens position i Östersjöregionen.

Källor: Digi24, Izvestia, Reuters