Kathrine Frich
Spänningarna mellan Washington och Moskva har ökat kraftigt sedan Trump-administrationen tillkännagav omfattande sanktioner mot Rysslands två största energiföretag, Rosneft och Lukoil.
Åtgärden, som syftar till att sätta press på Moskva över kriget i Ukraina, väckte skarpa reaktioner från ledande ryska företrädare.
Krigets ord
Tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev anklagade USA för att ha gått över till öppen fientlighet och beskrev Washingtons senaste åtgärder som en krigsförklaring.
”USA är vår fiende, och deras pratsamme ‘fredsmäklare’ har nu helt slagit in på krigets väg mot Ryssland,” skrev Medvedev på Telegram med hänvisning till president Donald Trump.
Han sade att det inställda Budapestmötet mellan Trump och Vladimir Putin, tillsammans med sanktionerna, visade att ”Trump nu står helt på det galna Europas sida.”
Medan den biträdande ordföranden i Rysslands säkerhetsråd levererade hårda ord, intog det ryska utrikesministeriet en mildare ton och kallade de amerikanska åtgärderna ”ytterst motverkande” för fredsprocessen i Ukraina.
Sanktioner och inställt möte
Amerikanska tjänstemän sade att sanktionerna infördes på grund av ”Rysslands brist på seriöst engagemang för en fredsprocess som skulle kunna avsluta kriget i Ukraina.”
Beslutet kom dagen efter att Trump ställt in sitt planerade möte med Putin i Budapest. Den amerikanske ledaren sade att han fortfarande hade en ”mycket god relation” med den ryske presidenten men ansåg att tidpunkten var olämplig.
”Det verkade inte som om vi skulle nå dit vi behövde. Så vi ställde in det. Men vi gör det längre fram,” sade Trump till reportrar och tillade att sanktionerna kunde hävas om Moskva visade vilja att samarbeta.
Energijättar i fokus
De nya åtgärderna, som utfärdades av USA:s finansdepartements Office of Foreign Assets Control (OFAC), svartlistar i praktiken Rosneft och Lukoil – företag som enligt Bloomberg står för nästan hälften av Rysslands råoljeexport.
Rosneft, som leds av Putins allierade Igor Setjin, och det privatägda Lukoil exporterar tillsammans omkring 3,1 miljoner fat olja per dag.
Enbart Rosneft står för nästan hälften av Rysslands oljeproduktion, motsvarande cirka sex procent av den globala produktionen.
I sitt uttalande beskrev OFAC Rosneft som ”ett vertikalt integrerat energiföretag specialiserat på prospektering, utvinning, produktion, raffinering, transport och försäljning av olja, naturgas och oljeprodukter.”
Lukoil bedriver liknande verksamhet både i Ryssland och internationellt.
Europa ansluter sig
Bara några timmar efter USA:s beslut godkände Europeiska unionen sitt 19:e sanktionspaket mot Ryssland, sedan Slovakien dragit tillbaka sitt veto.
Åtgärderna innebär att importen av rysk flytande naturgas gradvis ska upphöra senast i januari 2027.
Det senaste EU-paketet riktar sig också mot ryska banker, kinesiska och indiska företag som anklagas för att hjälpa Moskva kringgå restriktioner, samt mot 117 oljetankers ur Rysslands så kallade ”spökflotta” som används för att undvika prisbegränsningar.
En ny mekanism ska dessutom begränsa ryska diplomaters rörelsefrihet inom EU.
”EU begränsar ryska diplomaters rörelser för att motverka destabilisering,” sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas. ”Det blir allt svårare för Putin att finansiera det här kriget.”
Moskva trotsar sanktionerna
Ryssland avfärdade effekten av de europeiska åtgärderna. Utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova sade att sanktionerna skulle skada Europa mer än Ryssland.
”De sanktioner de inför mot Ryssland drabbar i första hand EU självt. Bryssels förmåga att utöka sanktionerna mot vårt land är till stor del uttömd,” sade hon i Moskva.
Zakharova upprepade att Rysslands mål i Ukraina ligger fast och att konfliktens grundorsaker fortfarande måste hanteras för att fred ska kunna uppnås.
