Kenneth Glad
Initiativet presenterades som ett verktyg för återhämtning efter kriget. Nu ifrågasätts finansieringen innan något större arbete ens har påbörjats.
Den officiella fonden hos Världsbanken för Donald Trumps Gaza Board of Peace har inte tagit emot några insättningar, trots sammanlagda löften om 17 miljarder dollar från medlemsländer samt Trumps tillkännagivna amerikanska finansiering, rapporterar Financial Times.
Fyra personer med insyn i frågan uppgav för tidningen att Världsbankens konto fortfarande står oanvänt. En källa sade: ”Noll dollar har satts in på kontot.”
Donationer har i stället gått via ett konto hos J.P. Morgan, enligt styrelsen. FT rapporterar att denna lösning inte kräver samma grad av insyn för givare eller styrelseledamöter som fonden hos Världsbanken.
Kontot hos J.P. Morgan väcker frågor
En tjänsteman med koppling till styrelsen sade till Financial Times att ledningen skulle informeras ”vid en lämplig tidpunkt”.
Marocko har bidragit med 3 miljoner dollar och Förenade Arabemiraten med 20 miljoner dollar för planering och administration, skriver FT.
Förenade Arabemiraten har också avsatt 100 miljoner dollar för utbildning av polis i Gaza, men de medlen är fortfarande frysta.
Ett planerat bidrag på 50 miljoner dollar från USA:s utrikesdepartement väntar också på godkännande medan Kongressen granskar de finansiella skyddsmekanismerna och om styrelsen kvalificerar sig för amerikanskt stöd.
Trump är ordförande för organet, enligt Ekstra Bladet. Bland de ledande personerna finns Marco Rubio, Tony Blair, Steve Witkoff, Ajay Banga och Jared Kushner.
Den demokratiske senatorn Brian Schatz sade att Rubio hade beskrivit styrelsen som en institution i stil med FN, medan Trump hade framställt den på ett annat sätt.
– Jag har alltså ingen aning om vad det är. Det är inte logiskt för mig, sade Schatz.
Arbetet i Gaza har inte inletts
Middle East Eye skriver att en högt uppsatt amerikansk tjänsteman reste till Saudiarabien i april för att försöka säkra utlovad finansiering från Riyadh.
Bishara Bahbah, en palestinsk-amerikansk affärsman som hjälpte till att underlätta kommunikationen under USA-stödda vapenviloförhandlingar med Hamas, beskrev styrelsens ekonomiska situation som ”verkligen dyster”.
Han sade till Financial Times att organisationen inte hade kunnat påbörja något arbete i Gaza eftersom den saknade de medel som krävdes för att genomföra ens de inledande planerna.
Enligt Bahbah har gapet mellan offentliga finansieringslöften och de pengar som faktiskt står till styrelsens förfogande blivit ett betydande hinder för att få återuppbyggnadsinsatserna att komma igång.
Projektet har därmed hamnat mellan offentliga utfästelser och praktiska begränsningar. Utan utbetalade medel, transparenta kontrollmekanismer och ett fastställt rättsligt ramverk riskerar återuppbyggnadsplaneringen att stanna på papperet samtidigt som Gazas behov av återhämtning är akuta.
För givarländerna väcker tvisten också en grundläggande fråga: Vem kontrollerar pengarna, och hur kommer de att användas?
Källor: Financial Times, Ekstra Bladet, Middle East Eye
