AI gör livet enklare – men kan den göra oss mindre smarta?

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har artificiell intelligens snabbt blivit en del av människors vardag.
Från sökmotorer till digitala assistenter – AI påverkar hur vi söker, tänker och arbetar.
Men forskare börjar nu undersöka vad denna tekniska revolution faktiskt gör med våra hjärnor.

Ny forskning från MIT

Forskare vid Massachusetts Institute of Technology har undersökt hur hjärnans aktivitet förändras när människor använder AI vid skrivuppgifter.
I studien deltog 54 personer mellan 18 och 39 år som skrev flera texter – med eller utan hjälp av ChatGPT. Resultaten visade att hjärnans elektriska aktivitet minskade när deltagarna använde AI jämfört med när de tänkte själva.

När hjärnan ”stänger ner”

De som gick från att använda ChatGPT till att skriva utan hjälp uppvisade lägre hjärnaktivitet än de som aldrig använt AI.
De kom dessutom ihåg mindre av vad de själva hade skrivit och kände sig mindre ”ägande” över sina texter. Forskarna kallar detta för en form av kognitiv skuld – hjärnan blir bekväm och engagerar sig mindre.

Unga vuxna mest utsatta

En annan studie från 2025 visar att personer mellan 17 och 25 år löper störst risk att förlora kritiskt tänkande när de använder AI.
Forskare kallar fenomenet för kognitiv avlastning, vilket innebär att vi låter tekniken göra det mentala arbetet åt oss.
Ju mer vi förlitar oss på AI, desto mindre tränar vi vår egen problemlösningsförmåga.

Från aktivt tänkande till passiv förståelse

AI-användning kan förändra hur vi bearbetar information.
Istället för att samla och analysera data lär vi oss främst att bekräfta eller tolka det AI redan har levererat.
Forskare menar att detta kan förvandla aktivt lärande till ett mer passivt förhållningssätt.

Risker med överanvändning av AI

Ett ökande beroende av AI kan på sikt minska vår mentala uthållighet.
Studier pekar på att det kan leda till sämre minne, kortare koncentrationsspann och svårigheter att tillämpa kunskap i nya situationer.
Dessutom finns risker för ökad social isolering och lägre självkänsla.

Mental lathet – en bieffekt av bekvämlighet

AI kan göra vardagen enklare, men också minska motivationen att tänka självständigt. När vi låter tekniken lösa problem åt oss tappar hjärnan sin naturliga nyfikenhet och träningsnivå.
Resultatet blir att vi minns mindre, reflekterar mindre och ifrågasätter mer sällan.

Balans mellan hjälp och beroende

Att helt undvika AI är varken realistiskt eller nödvändigt.
Nyckeln ligger i hur vi använder tekniken – som stöd, inte som ersättning för tänkande.
Använd AI för att inspireras, inte för att låta den fatta alla beslut åt dig.

Lär känna dina tankemönster

För att minska risken för passivt lärande bör du vara uppmärksam på hur du interagerar med AI.
Ställer du frågor för att förstå, eller bara för att få ett snabbt svar?
Att medvetet reflektera över sin användning kan återaktivera hjärnans naturliga nyfikenhet och kreativitet.

AI kan också stärka kreativiteten

Använt på rätt sätt kan AI fungera som en katalysator för nya idéer.
När människor använder AI för att brainstorma, jämföra perspektiv eller hitta nya infallsvinklar stimuleras kreativt tänkande.
Skillnaden ligger i om du låter AI tänka åt dig eller med dig.

Det behövs mer forskning

Forskarna betonar att sambandet mellan AI-användning och minskad hjärnaktivitet ännu inte är helt bevisat.
De tidiga resultaten visar samband, men inte orsak, enligt Healthline.
Området är nytt – och hur AI påverkar mänskligt tänkande kan förändras när tekniken utvecklas.

Slutsatsen: Teknik kräver medvetenhet

AI är ett kraftfullt verktyg som kan både underlätta och utmana hjärnans funktioner.
Genom att använda det med eftertanke kan vi dra nytta av dess potential utan att tappa vår mentala skärpa.
Balansen mellan människa och maskin avgör hur framtidens tänkande kommer att formas.