Ida Hansson
Forskare uppskattar att mellan 30 och 60 procent av vår personlighet är ärftlig. Resten formas av miljön, uppväxten och de erfarenheter vi gör under livet. Diskussionen om ”arv eller miljö” är fortfarande olöst – men modern genforskning börjar ge oss allt fler ledtrådar om hur vårt DNA påverkar vem vi blir.
Forskare uppskattar att mellan 30 och 60 procent av vår personlighet är ärftlig. Resten formas av miljön, uppväxten och de erfarenheter vi gör under livet. Diskussionen om ”arv eller miljö” är fortfarande olöst – men modern genforskning börjar ge oss allt fler ledtrådar om hur vårt DNA påverkar vem vi blir.
Arv eller inlärning – vad styr mest?
Personlighet kan beskrivas som mönster av tankar, känslor och beteenden som skiljer oss från andra. Tvilling- och adoptionsstudier visar att även när identiska tvillingar växer upp i olika miljöer, delar de ofta fler personlighetsdrag än icke-tvillingsyskon. Det tyder på att genetiken spelar en tydlig roll – men den är långt ifrån ensam.
De fem stora personlighetsdragen
Studierna har framför allt fokuserat på de så kallade ”Big Five”: neuroticism, extraversion, öppenhet, samarbetsvilja och samvetsgrannhet. Forskare har hittat över 700 områden i arvsmassan som kan kopplas till dessa drag. Samtidigt påverkar miljöfaktorer, som trygghet i barndomen eller stress, vilka gener som faktiskt ”aktiveras”.
Miljön som väcker generna till liv
Barn som växer upp i otrygga eller fattiga förhållanden utvecklar oftare impulskontrollproblem. Forskare menar att sådana miljöer ”slår på” gener kopplade till impulsivitet. I motsats kan en stabil och kärleksfull uppväxt aktivera gener som gynnar lugn och trygghet – vilket visar hur arv och miljö samverkar.
När formas vår personlighet?
Personligheten utvecklas gradvis, och grunden läggs redan under spädbarnstiden. Redan vid fyra månaders ålder kan forskare observera temperament, som till exempel hur starkt barnet reagerar på nya intryck. Men personlighet är föränderlig – den kan fortsätta utvecklas långt in i vuxen ålder.
Temperamentets roll
Temperament består av två delar: reaktivitet (hur känslomässigt vi reagerar) och självreglering (hur vi hanterar reaktionen). En bebis som rör sig mycket och skrattar när den ser en leksak anses till exempel ha hög positiv affekt, vilket kan kopplas till extraversion senare i livet. Samtidigt visar forskning att sambandet inte alltid är starkt – en tillbakadragen person kan vara både glad och social i rätt miljö.
Vilka personlighetsdrag är ärftliga?
Vissa genvarianter tycks påverka specifika drag. DRD2 och DRD4 är kopplade till nyfikenhet och risktagande, medan KATNAL2 förknippas med disciplin. Andra gener, som MAOA, kan påverka graden av introversion, och flera – som AGBL2 och OLFM4 – har kopplats till ångest och depression. Men sambanden är komplexa och långt ifrån helt kartlagda.
Personligheten förändras genom livet
Din personlighet är inte statisk. Enligt forskning sker de största förändringarna mellan 20 och 40 års ålder, men utvecklingen kan fortsätta hela livet. Många människor blir mer självsäkra, empatiska och känslomässigt stabila med tiden – ett tecken på att mognad och erfarenhet påverkar oss minst lika mycket som generna.
Går det att förändra sin personlighet medvetet?
Ja, det är möjligt att forma nya drag och beteenden. Terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper människor att förändra tankemönster och vanor. Även metoder som självstyrd neuroplasticitet – att medvetet träna hjärnan att tänka på nya sätt – kan leda till bestående personlighetsförändringar, enligt Healthline.
Slutsats: Arv, miljö och förändring
Personligheten är resultatet av ett komplext samspel mellan gener och miljö. Gener kan skapa en grund, men erfarenheter och medvetna val formar helheten. Mellan 20 och 40 års ålder sker ofta de största skiftena, och med rätt verktyg – som terapi eller mental träning – kan vi aktivt påverka vem vi blir.
