Ida Hansson
Du sover tillräckligt men känner dig ändå tung i kroppen. Orken räcker knappt till efter jobbet och småsaker irriterar mer än vanligt.
För många är det här ett återkommande mönster under årets mörkare månader – och enligt psykologisk forskning är det ingen slump.
Ljuset som saknas
Enligt psykologiska sammanställningar som El Economista hänvisar till har tillgången på dagsljus en tydlig koppling till hur stabila och energifyllda vi känner oss.
I Sverige är variationerna stora över året. SMHI visar att landet i genomsnitt har mellan cirka 1 100 och 2 000 soltimmar per år, med högst värden längs kusterna samt på Öland och Gotland.
Under normalperioden 1991–2020 uppmättes i Stockholm ett årsmedel på 1 898 soltimmar. I stora delar av södra Sverige hamnar siffran ofta mellan 1 100 och 1 500 timmar.
När ljuset blir en bristvara under höst och vinter påverkas vardagen – inte bara genom mörker, utan genom hur kroppen reagerar på det.
Trötthet som inte går över
I stället för att fokusera på enskilda hormoner beskriver psykologer konsekvenserna mer praktiskt.
Mindre dagsljus kan göra det svårare att hålla en jämn energinivå, påverka koncentrationen och skapa en känsla av mental tröghet. Många upplever också att återhämtningen försämras, trots oförändrade rutiner.
Sömnen kan bli ytligare eller mer oregelbunden, vilket i sin tur spiller över på humör och stresstolerans. Det är ofta här den onda cirkeln börjar: sämre sömn, mindre energi och ökad känslighet i vardagen.
När nedstämdheten blir mer än tillfällig
För vissa stannar det inte vid tillfällig trötthet.
Under vinterhalvåret kan säsongsbunden depression, SAD, utvecklas. Enligt medicinska källor som El Economista återger handlar det om ett tillstånd där nedstämdhet, passivitet och minskat intresse för sådant som tidigare känts meningsfullt blir mer långvarigt.
I dessa fall används ofta ljusterapi som behandling, ibland i kombination med samtalsterapi. För en mindre grupp kan även läkemedel behövas.
Socialt liv krymper i kylan
Väder och mörker påverkar också hur vi lever våra liv. Regn, kyla och halka gör att många väljer att stanna hemma.
Färre spontana möten och mindre rörelse i vardagen kan förstärka känslan av isolering, något som i sig påverkar det psykiska måendet negativt.
Psykologer rekommenderar därför att aktivt motverka passivitet.
Att ta vara på dagsljuset när det finns, hålla igång kroppen och prioritera social kontakt – även i liten skala – kan göra stor skillnad. Även kosten spelar roll; livsmedel som bidrar till hjärnans kemiska balans kan mildra effekterna av långa perioder med gråväder.
Att förstå hur väder och ljus påverkar oss ger inte en snabb lösning, men det kan göra det lättare att tolka signalerna – och ta dem på allvar.
Källor: El Economista, SMHI
