Ida Hansson
En ny studie visar att små självbeskrivningar kan säga mer än breda personlighetstyper – och i vissa fall förutsäga risken för en för tidig död.
Deltagare som kallade sig själva ”aktiva” hade 21 procent lägre risk att avlida under studieperioden, även när forskarna tagit hänsyn till ålder, kön och medicinska faktorer. Egenskaper som organiserad, noggrann, livlig, ansvarstagande, hårt arbetande och hjälpsam låg också nära i resultatet.
Studien omfattade mer än 22 000 vuxna i fyra stora undersökningar, med uppföljningstider på mellan sex och 28 år, rapporterar The Guardian.
– I stället för att titta på breda, svepande personlighetstyper som ”extrovert” eller ”samvetsgrann” fokuserade vi på enskilda beskrivningar: hur människor själva beskrev sig i standardiserade personlighetstester, förklarar psykologen René Mõttus, professor vid University of Edinburgh och medförfattare till studien.
Han menar att resultatet visar att även små nyanser kan spela stor roll.
– Mest slående var ordet ”aktiv”. Deltagare som beskrev sig så var betydligt mindre benägna att dö under studieperioden, säger han.
– Studiens betydelse ligger i dess precision. Våra resultat antyder att personlighet inte bara fungerar som en generell påverkan utan som en samling specifika beteenden och attityder – och dessa individuella drag har en mätbar inverkan på livslängden, säger Páraic O’Súilleabháin, psykolog vid University of Limerick och medförfattare.
Forskarna konstaterar också att dessa specifika drag kunde förutsäga dödlighetsrisk bättre än de fem breda personlighetstyperna – öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, vänlighet och neuroticism. Enligt Mõttus bar de små nyanserna tillsammans mer förklaringskraft än de större kategorierna.
Samtidigt hade negativa drag motsatt effekt. Personer som beskrev sig som lynniga, oroliga eller lättstressade löpte högre risk att dö i förtid. Men forskarna betonar att resultaten inte är ödesbestämda.
– Man är inte dömd att dö tidigt för att man oroar sig, och man blir inte odödlig för att man aldrig missar en deadline, säger O’Súilleabháin.
Studien fann även att faktorer som rökning, BMI, fysisk aktivitet och kroniska sjukdomar förklarade en del av skillnaderna, men inte allt.
– Att vara ”organiserad” kan till exempel hjälpa människor att hålla fast vid rutiner som förbättrar hälsan. Men det kan också spegla psykologisk motståndskraft eller sociala vanor som i sig bidrar till ett längre liv, säger O’Súilleabháin.
Ross Stewart, psykolog vid University of Chester, framhåller att forskningen är banbrytande eftersom den fokuserar på små, specifika drag. Han påpekar att tidigare studier oftast stannat vid de breda dragen, men att den här forskningen visar att de ord människor använder för att beskriva sig själva kan vara minst lika betydelsefulla.
Även Samuel Henry vid Tartu universitet lyfter fram de praktiska följderna. Han menar att personlighetsbedömningar i vården skulle kunna användas för att identifiera personer i riskzonen. Enligt honom kan den som inte ser sig själv som ”organiserad” få svårigheter att ta sin medicin regelbundet, medan den som inte känner sig ”aktiv” kan behöva extra stöd för att komma igång.
