Stannar du för att hälsa på en främmande hund? Det kan avslöja din personlighet

Enligt en genomgång som uppmärksammas av El Economista menar psykologer att just den spontana reaktionen kan säga något om personligheten. Att hälsa på en främmande hund kräver ingen planering.

Det sker i stunden – och därför är beteendet intressant att studera.

Ett tecken på öppenhet

Inom den så kallade femfaktormodellen – som mäter öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism – kopplas viljan att närma sig nya situationer ofta till öppenhet och social tillgänglighet.

Att böja sig ner och prata med en okänd hund på gatan kan vara ett exempel på just det. Personen visar en benägenhet att ta kontakt, även i små vardagliga möten.

Forskning om samspelet mellan människor och hundar visar dessutom att djurens närvaro kan påverka hur vi beter oss. Människor tenderar att le mer, söka ögonkontakt och inleda samtal när en hund är i närheten. Djuret fungerar nästan som en social brygga.

Små signaler i vardagen

Enligt El Economista pekar psykologer också på empati som en möjlig förklaring. Den som instinktivt uppmärksammar en hund och svarar på dess kroppsspråk kan ha lättare att läsa av känslor – även hos människor.

Det handlar inte om stora dramatiska handlingar, utan om små gester. En kort hälsning. Ett mjukt tonfall. En spontan reaktion.

Beteendestudier visar samtidigt att personer som känner sig trygga i nya situationer ofta hanterar osäkerhet bättre. Det betyder inte att de är riskbenägna, men att de inte tvekar inför det oväntade.

Att hälsa på en hund på gatan är förstås inget personlighetstest i sig.

Men enligt psykologin är det ofta i just de här obetydliga ögonblicken – när ingen egentligen tittar – som våra mest typiska drag märks tydligast.

Källa: El Economista