Ida Hansson
När temperaturen stiger påverkas inte bara kroppen. Den psykiska hälsan kan också ta stryk.
En ny studie visar att effekterna av extrem värme och luftföroreningar slår olika – beroende på socioekonomiska förutsättningar.
Det rapporterar El Economista.
Ojämlik påverkan
Forskningen har genomförts av Jordi Gol Primary Care Research Institute (IDIAPJGol) tillsammans med forskarnätverket Ricapps. Genom en kombination av litteraturgenomgång, kvantitativ analys och 60 djupintervjuer har forskarna undersökt hur miljöfaktorer påverkar den psykiska hälsan.
Intervjuerna gjordes i tre områden i och kring Barcelona med liknande temperatur- och miljöförhållanden, men med olika socioekonomisk nivå.
Resultatet pekar på tydliga skillnader. I områden med begränsade resurser är tillgången till grönområden, skugga och svala bostäder ofta sämre. Små och dåligt isolerade lägenheter gör det svårare att skydda sig mot värmen.
I mer välbärgade områden fungerar tillgång till luftkonditionering, parker och möjligheten att lämna staden under värmeböljor som en skyddande faktor.
Kopplas till ångest
Under studieperioden fick 12 procent av den analyserade gruppen en ångestdiagnos och 4 procent en depressionsdiagnos.
Över 60 procent av fallen gällde kvinnor.
Forskarna såg också ett tydligt samband mellan höga temperaturer och psykisk ohälsa. Exponering för värme kopplades till en 43-procentig ökning av risken för ångest och en 26-procentig ökning av risken för depression.
Möjliga förklaringar
Enligt forskarna kan luftföroreningar bidra till inflammation och oxidativ stress i kroppen, vilket i sin tur kan påverka hjärnan.
Extrem värme kan dessutom öka stressnivåer, irritabilitet och aggressivitet.
Studien pekar därmed på att klimatförändringar och urbana miljöer inte bara är en fysisk hälsoutmaning – utan även en fråga om psykisk hälsa och social ojämlikhet.
Källa: El Economista
