Ida Hansson
Riksrevisionen uppskattar en förlust på 61 miljarder kronor.
Riksrevisionen har i en granskning på onsdagen konstaterat att Riksbankens beslut att köpa värdepapper har lett till betydande ekonomiska förluster.
Dessa köp, som genomfördes mellan 2015 och 2022, särskilt under pandemin, var avsedda att stimulera inflationen.
Riksrevisionen finner dock inga bevis för att köpen haft den avsedda effekten på inflationen.
Riksrevisor Helena Lindberg uttalade i ett pressmeddelande att Riksbanken inte har kunnat påvisa att köpen påverkat inflationen märkbart, samtidigt som kostnaderna för köpen blir avsevärda och i slutändan påverkar statens finanser.
Riksrevisionen uppskattar en förlust på 61 miljarder kronor.
Trots att Riksbanken varit transparent med sina inköp, har de inte varit tillräckligt tydliga med de förväntade kostnaderna eller konsekvenserna.
Riksrevisionen påpekar att tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och att kunskapsläget initialt var dåligt, vilket ledde till stor osäkerhet i effektanalyserna.
Den skenande inflationen och stigande räntor har bidragit till att värdet på obligationerna sjunkit kraftigt.
Riksbankens kostnadsberäkningar baserades på en långsam stigning av styrräntan, vilket ledde till en underskattning av risken för förluster, enligt Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.
Riksbanken kommer nu att behöva begära 80 miljarder kronor från staten för att täcka upp för förlusten.
Riksbankschefen Erik Thedéen har tidigare bekräftat att förlusten och det negativa egna kapitalet beror på de kraftigt stigande räntorna under 2022, vilket minskade värdet på de köpta obligationerna.
En tidigare granskning av DN pekade ut ett särskilt felbeslut från Riksbankens penningpolitiska möte den 25 november 2020, där man beslutade att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.
Stefan Ingves, som då var chef för Riksbanken, har inte velat kommentera granskningen.
