Mimmo Wiestål Fischetti
Fejkannonser sprids i rasande takt på Facebook – ”Det känns bedrövligt”, säger ansvarig utgivare.
Kända journalister utnyttjas i ny våg av nätbedrägerier
En massiv bluffkampanj sveper just nu över Facebook där fejkade annonser, som ser ut att komma från välkända medier som SVT och Aftonbladet, i själva verket leder till sidor som uppmanar användare att investera i icke-existerande produkter. I centrum för bedrägeriet står SVT:s Uppdrag granskning – som ironiskt nog själva har avslöjat liknande upplägg tidigare.
– Det är svårt att säga något annat än att det känns helt bedrövligt, säger Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, till SVT Nyheter.
333 annonser på en vecka – når över 900 000 konton
En granskning av kampanjen visar att minst 333 bluffannonser som utnyttjar Uppdrag granskning har spridits under den senaste veckan. Bakom dem står 22 olika Facebook-sidor som tillsammans nått över 900 000 användare.
– Vi ser tydliga kopplingar mellan kampanjerna, säger Karl Emil Nikka, IT-säkerhetsspecialist på SSF Stöldskyddsföreningen.
Fejkanvändning av Janne Josefsson och Karin Mattisson
Bluffmakarna kapar både varumärken och välkända ansikten för att lura till sig nya offer. I den pågående kampanjen används profiler som Janne Josefsson, Karin Mattisson och Ali Fegan för att ge intryck av legitimitet.
– Vi har en dialog med Metas samhällschef i Sverige och får kvalificerad hjälp. Men det är beklämmande att det inte räcker att vara en vanlig medborgare som anmäler, säger Axel Björklund.
Meta tjänar pengar på bedrägeriet
En del av bluffpengarna hamnar hos Meta – moderbolaget bakom Facebook och Instagram – eftersom bedragarna köper annonsutrymme på deras plattformar. SVT:s eget program Bedragarnas imperium avslöjade nyligen ett nätverk som la nästan 13 miljoner kronor i månaden på just denna typ av annonsering.
Trots anmälningar – annonserna fortsätter
Meta hävdar att de tar bedrägerier på allvar och att sådana annonser bryter mot deras regler. Men trots upprepade anmälningar fortsätter fejkade kampanjer att spridas.
– Meta har bristande kontroll över vilka annonser de släpper igenom, och de agerar inte ens när vi rapporterar, säger Karl Emil Nikka.
Ett växande problem
Att bedragare utnyttjar trovärdiga källor och kända profiler är inget nytt – men omfattningen väcker oro. I takt med att AI gör det lättare att fejka bilder, röster och citat växer hotet mot både mediekonsumenter och varumärken.
Tips: Var alltid skeptisk till annonser med kända profiler som uppmanar till snabba investeringar. Gå aldrig via länkar i sociala medier utan att kontrollera avsändaren – även om det ser ut som SVT.
