Kathrine Frich
En bred grupp av ”kvalificerade nominerare” kan föreslå kandidater.
En bred grupp av ”kvalificerade nominerare” kan föreslå kandidater.
Kan Trump faktiskt vinna Nobels fredspris?
Donald Trump har länge hävdat att han förtjänar fredspriset – och 2025 är han återigen nominerad.
Trots att han själv sagt att ”de kommer aldrig ge mig det” har han fått flera nomineringar i år – bland annat av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den republikanske kongressledamoten Buddy Carter, som båda lyfter fram hans roll i Iran-Israel-frågan.
Netanyahu stöttar Trumps nominering
Vid ett besök i Washington i juli informerade Netanyahu personligen Trump om att han skickat in ett nomineringsbrev till norska Nobelkommittén.
Enligt Netanyahu är den tidigare presidenten ”värdig” utmärkelsen för sitt arbete med att, som han uttryckte det, ”skapa fred”.
Hur fungerar Nobels fredspris?
Fredspriset delas ut av norska Nobelkommittén i Oslo.
Nomineringslistan hålls hemlig i 50 år, men många olika ”kvalificerade nominerare” får skicka in förslag – inklusive regeringsrepresentanter, akademiker, tidigare pristagare och medlemmar i Nobelbelönade organisationer.
Vem får nominera en kandidat?
Bland de som har rätt att nominera finns nationella parlamentariker, universitetsprofessorer, domare i Internationella domstolen och tidigare fredspristagare.
Detta öppnar för en mycket varierad – och ibland oväntad – uppställning av kandidater.
Även Elon Musk är med i bilden
Ett av de mer uppseendeväckande namnen på den inofficiella listan är Elon Musk. Han nominerades av en slovensk parlamentsledamot för sitt ”engagemang för yttrandefrihet”.
Med tanke på den offentliga konflikten mellan Musk och Trump ger deras gemensamma kandidatur en extra ironisk dimension.
Postum nominering för påven Franciskus
Avlidne påven Franciskus har nominerats postumt av en norsk parlamentariker för sitt livslånga engagemang för global fred.
Postuma nomineringar är ovanliga, men tillåtna inom en viss tidsram efter kandidatens död.
Ett globalt fält av dissidenter och aktivister
Bland de nominerade finns flera kända människorättsförsvarare:
Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado, fängslade ryske politikern Alexei Gorinov, syrisk-kurdiska aktivister Îlham Ehmed och Sherwan Sherwani samt pakistanska figurer som Imran Khan och Mahrang Baloch.
Kinesiska och belarusiska röster i fokus
Även människorättsaktivister från auktoritära stater är med: från Kina nämns Ilham Tohti, Huang Xueqin, Jimmy Lai och Wang Yi, samt belarusiske oppositionsledaren Mikola Statkevich som hålls fängslad av Lukasjenko-regimen.
The Gazakonfliktens påverkan på nomineringarna
Den pågående Israel-Palestina-konflikten har också påverkat årets lista.
Palestinska aktivister som Issa Amro och Mazin Qumsiyeh är nominerade, liksom israelisk-amerikanske fredsaktivisten Jeff Halper.
Samtidigt har Daniella Weiss, förespråkare för israeliska bosättningar, fått stöd från israeliska politiker.
Kontroversiell nominering: ”Den gröne prinsen”
Mosab Hassan Yousef – tidigare medlem i Hamas och senare spion för Israel – har nominerats för sitt arbete med att avslöja Hamas inre arbete och sin kritik av religiös extremism.
Hans kandidatur är en av de mest polariserande på listan.
Andra anmärkningsvärda namn
Bland humanitära och sociala rättviseprofiler finns Feride Rushiti (läkare från Kosovo), Cheryl Perera (barnrättsaktivist från Kanada) och Porpora Marcasciano (HBTQ+-aktivist från Italien).
De har alla gjort viktiga insatser i sina samhällen för fred och skydd av utsatta grupper.
Institutioner tävlar också
Organisationer kan också vinna priset. Bland årets spekulerade kandidater finns NATO, Internationella brottmålsdomstolen, Israels gisslanforum – och till och med hela kollektiv som Gazas barn, symbol för krigets röstlösa offer.
Även USA:s januari 6-kommitté är nominerad som institution.
Trumps plats i presidenthistorien
Om han skulle vinna, skulle Trump hamna i den exklusiva skara amerikanska presidenter som fått fredspriset: Theodore Roosevelt (1906), Woodrow Wilson (1919), Jimmy Carter (2002, efter ämbetstiden) och Barack Obama (2009).
Även om chanserna är osäkra påminner Trumps nominering om hur laddad frågan om global fred kan vara politiskt.
