Kenneth Glad
I takt med att splittringen inom Europeiska unionen fördjupas ökar pressen kring hur man ska hantera Moskvas pågående offensiv. Estlands premiärminister driver nu på för snabbare åtgärder och menar att tvekan bara höjer insatserna för Europas framtid.
När Europas ledare kämpar för att enas om nästa fas av stödet till Kyiv växer frustrationen i de länder som ligger närmast Ryssland. För Estland, som återfick sin självständighet efter årtionden av sovjetiskt styre och nu gränsar till Ryska federationen, är debatten mer än en formfråga.
’
För Estland får dröjsmål konsekvenser.
Premiärminister Kristen Michal har uppmanat andra EU-regeringar att frigöra ett stödpaket på 90 miljarder euro till Ukraina som fortfarande är blockerat.
Stödplanen har fastnat
Det föreslagna paketet, som kräver enighet bland medlemsstaterna, har mött motstånd från Ungern och Slovakien. Enligt den rumänska nyhetskanalen Digi24 har dödläget blottlagt sprickor inom unionen när det gäller hur långt och hur snabbt man ska gå i stödet till Kyiv.
”Vi fattade ett beslut. Alla var i det rummet”, sade Michal med hänvisning till tidigare diskussioner mellan EU-ledare. ”De valde att stå utanför, men vi fattade ändå ett beslut.”
Enligt Digi24 sade han att Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa undersöker alternativa sätt att frigöra medlen trots invändningar. ”De har olika planer för hur pengarna ska betalas ut”, sade han. ”De kommer att berätta.”
Om EU inte kan genomföra stora åtaganden som är kopplade till dess strategiska trovärdighet, antydde Michal, kan bredare tvivel uppstå om unionens beslutsförmåga i kristider.
Kremls beräkningar
I en intervju med Euronews hävdade Michal att inrikespolitiska maktförhållanden i Moskva bidrar till att förklara varför kriget fortsätter.
”Just nu har Putin fler personer under vapen än vid krigets början”, sade han och pekade på Rysslands utökade mobilisering.
Han beskrev situationen som en politisk fälla för Kreml. ”Om han slutade döda i Ukraina, vad skulle han då göra med dem?”
”I Ryssland förhärligas hjälten. Om han slutar faller han”, tillade Estlands premiärminister och antydde att president Vladimir Putins auktoritet är sammanflätad med kampanjens fortsättning.
Han varnade också för en förhastad uppgörelse utan fasta garantier för Ukraina och sade att instabilitet kan sprida sig bortom landets gränser.
Om frysta ryska statliga tillgångar noterade han: ”De är fortfarande frysta, vilket är bra.” Frågan om huruvida dessa medel lagligen kan omdirigeras till Ukraina är fortsatt omstridd inom EU, med farhågor om prejudikat och finansiell stabilitet.
Uppmaningar till högre utgifter
Utöver tvisten om stödet tog Michal upp Europas bredare försvarshållning. Han anslöt sig till långvariga amerikanska uppmaningar om ökad bördefördelning inom Nato.
”Europa bör investera mer i säkerhet”, sade han. ”Det är ett budskap som vi förstår.”
Estland planerar att avsätta 5,4 procent av sin BNP till försvar i år, en av de högsta nivåerna i alliansen. ”Inte lätt”, medgav han. ”Men jag vet att mina barnbarn kommer att leva i fred, eftersom vår granne vet att vi tar det på allvar.”
Michal avfärdade berättelser om Europas nedgång och sade att kontinenten kommer att vara ”bättre om fem, sju, tio år” om åtagandena uppfylls, och beskrev den som fortsatt bland ”de friaste nationerna i världen”.
Källor: Digi24, Euronews
