Mimmo Wiestål Fischetti
En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att var fjärde politiker i Sverige utsattes för hot, trakasserier, våld eller skadegörelse under 2024. Flera överväger nu att lämna sina uppdrag – och ett parti sticker ut tydligt i statistiken.
Hoten ökar på nätet
Enligt Brå:s färska undersökning har 25,4 procent av de förtroendevalda i riksdag, regioner och kommuner utsatts för någon form av brott under året. Den vanligaste formen är hot och påhopp via sociala medier.
I ungefär hälften av fallen uppfattade politikern att gärningspersonen tillhörde en grupp eller rörelse – ofta med högerextrema eller rasistiska kopplingar, skriver TV4 Nyheterna.
Demokratin under press
Konsekvenserna är allvarliga: en fjärdedel av de drabbade politikerna har övervägt att lämna sina politiska uppdrag.
”Att förtroendevalda ändrar ståndpunkt eller självcensurerar sig av rädsla för hot är ett direkt hot mot demokratin. Det kan avskräcka människor från att engagera sig politiskt”, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.
Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Centerledaren Anna-Karin Hatt i oktober avgick med hänvisning till hat och hot.
Unga och kvinnor mest utsatta
Brå konstaterar att kvinnor och yngre politiker löper störst risk att drabbas. I åldersgruppen 30–39 år uppgav hela 35,9 procent att de utsattes förra året.
Även exponering spelar roll: ju mer känd eller aktiv en politiker är i sociala medier och traditionella medier, desto större är risken att utsättas. Särskilt kända kvinnor är extra utsatta.
Miljöpartiet sticker ut
För tredje mätningen i rad är Miljöpartiet det parti där flest politiker uppger att de blivit utsatta – 33 procent. Lägst andel har Centerpartiet med 20 procent.
Skillnaderna mellan nivåerna i politiken är också tydliga: 65 procent av riksdagsledamöterna har utsatts, jämfört med 31 procent av regionpolitiker och 25 procent av kommunpolitiker.
Brå:s rapport visar därmed en oroväckande trend – hoten mot politiker fortsätter att urholka demokratins kärna.
