Mimmo Wiestål Fischetti
EU står inför en av sina största förändringar av migrationspolitiken på flera decennier.
Den 12 juni börjar migrations- och asylpakten tillämpas fullt ut i medlemsländerna.
Målet är att skapa snabbare processer, starkare gränskontroller och ett mer enhetligt asylsystem.
Samtidigt varnar EU för att flera länder fortfarande har svårt att hinna färdigt med förberedelserna.
EU vill få bättre kontroll över migrationen
Bakgrunden är ett växande tryck på Europas migrationssystem.
Enligt EU-statistik registreras miljontals invandrare från länder utanför unionen varje år, samtidigt som antalet asylansökningar fortsatt är högt.
Ett av de största problemen har varit att många personer som får avslag på sina ansökningar ändå stannar kvar inom EU, rapporterar Euronews.
För att komma till rätta med situationen har EU nu enats om nya regler för återvändande och möjligheten att använda särskilda mottagningscenter utanför unionens gränser.
Den europeiska asylmyndigheten EUAA beskriver reformen som ett steg mot ett mer effektivt och samordnat system.
Samtidigt framhåller migrationskommissionär Magnus Brunner att överenskommelsen visar att Europa tar större kontroll över sina migrationsutmaningar.
De nya reglerna innebär bland annat obligatoriska identitets-, säkerhets- och hälsokontroller vid EU:s yttre gränser.
Dessutom uppgraderas databasen Eurodac med fler personuppgifter för att förbättra identifiering och säkerhet.
Länderna pressas av tidsbrist
En central del av reformen är att ansvaret för migration ska delas mer mellan medlemsländerna.
Tidigare har länder som Italien, Grekland, Spanien och Malta haft ett särskilt stort ansvar eftersom många migranter först anländer dit.
Nu införs en permanent solidaritetsmekanism där medlemsländer kan bidra genom att ta emot asylsökande, ge ekonomiskt stöd eller stärka kapaciteten i hårt belastade länder.
Trots omfattande förberedelser återstår flera utmaningar.
Många stater saknar fortfarande tillräckliga mottagningsplatser för de nya gränsprocedurerna. Det råder också brist på asyldomare, tolkar och annan specialiserad personal.
I en rapport från Europeiska kommissionen den 8 maj konstateras att den politiska viljan är stark, men att det praktiska arbetet släpar efter. Bland annat pekas förseningar ut i flera större medlemsländer när det gäller nya IT-system och anläggningar för mottagning och förvar.
När migrationspakten nu går in i sin skarpa fas väntar därför ett avgörande test.
Om vissa länder inte hinner ikapp riskerar hela systemet att utsättas för nya påfrestningar redan från start.
