Ida Hansson
Enligt Dagbladet finns allt fler tecken på att den ryska ekonomin är på väg in i ett betydligt mer ansträngt läge. För vanliga ryssar märks problemen inte i första hand i statsbudgetar eller makroekonomiska diagram – utan i vardagen.
Under hösten och vid årsskiftet har priser på basvaror stigit snabbt i flera regioner, samtidigt som ränteläget legat kvar på mycket höga nivåer.
Bedömare menar att detta gör lån dyra och bromsar konsumtionen, vilket i sin tur slår mot både hushåll och småföretag. Officiella inflationssiffror talar om måttliga nivåer, men många analytiker ifrågasätter trovärdigheten i dessa uppgifter.
Det är här problemen blir synliga på marknivå: köpkraften pressas, sparande urholkas och osäkerheten ökar.
Statsfinanser under tryck
Parallellt med vardagsekonomins problem finns växande frågetecken kring statens finanser. Rysslands intäkter från olje- och gasexport har minskat kraftigt och utgör nu en betydligt mindre andel av statsbudgeten än tidigare.
Det är en tydlig kontrast mot de senaste två decennierna, då energiexporten varit ekonomins stabila ryggrad.
Samtidigt har staten tvingats ta till åtgärder som normalt ses först när marginalerna krymper. Att delar av landets reserver används för att täcka löpande utgifter ses av flera ekonomer som ett tecken på att handlingsutrymmet blivit begränsat.
En forskare vid Krigsskolen beskriver läget som känsligt, men betonar samtidigt att det inte handlar om en omedelbar kollaps.
Situationen är snarare finjusterad till bristningsgränsen.
När krigsekonomin tappar fart
Ett annat område där pressen blivit tydlig är industrin.
ärskilt inom krigsnära produktion och tung industri rapporteras leveransproblem och minskad aktivitet. Prisstyrning från staten i kombination med stigande kostnader gör det svårt för företag att gå runt, vilket lett till neddragningar och i vissa fall tillfälliga stopp.
Bilindustrin nämns ofta som ett konkret exempel på hur sanktioner, komponentbrist och minskad efterfrågan samverkar. Det är inte en isolerad sektor, utan en indikator på bredare strukturella problem.
Bedömare är dock oense om hur snabbt detta slår igenom i hela ekonomin. Vissa pekar på statens fortsatta kontroll och omfördelning, andra på att slitaget nu blivit för stort för att döljas.
Experten: Svår balans inför 2026
Trygve Smidt vid Krigsskolen sammanfattar utvecklingen med försiktighet. Han menar att Ryssland ännu undviker en akut kris, men att marginalerna krymper snabbt inför 2026.
Kombinationen av hög inflation, fallande intäkter och långvariga krigskostnader gör situationen allt svårare att hantera.
– Jag skulle inte förutspå någon kollaps i morgon, men läget är nu mycket skört, säger han.
Även andra bedömare, däribland tidigare rådgivare till den ryska centralbanken, delar bilden av en ekonomi som fungerar – men till ett högt pris. Enligt Dagbladet beskrivs den nuvarande strukturen av vissa som ett system som i praktiken visar varför kriget aldrig borde ha inletts.
Hur länge balansen kan upprätthållas är oklart. Det är just den osäkerheten som präglar många analyser: inte om det gör ont – utan hur länge smärtan kan bäras.
Källa: Dagbladet
