Ida Hansson
Natten till den 3 februari slog Ryssland till med den största samlade attacken under vintern. Missiler och drönare riktades mot Ukrainas energisystem när kylan var som hårdast.
I Kiev blev attacken ännu ett bevis på hur långt det är mellan diplomatiska ord och krigets verklighet.
Vinterns hårdaste slag
Totalt avfyrades 71 missiler, betydligt fler än vid flera tidigare attacker under januari. Energiinfrastruktur träffades samtidigt som temperaturen sjönk kraftigt, vilket ökade pressen på både civila och myndigheter.
Attacken kom efter ett kortare uppehåll i de stora anfallen.
I Ukraina uppfattades pausen i efterhand inte som ett tecken på nedtrappning, utan som något vars innebörd först blev tydlig när bombningarna återupptogs, enligt Kyiv Independent.
Bakgrunden som väckte ilska
Dagarna före attacken hade USA:s president Donald Trump sagt att Vladimir Putin hållit sitt ord genom att avstå från omfattande attacker mot energimål under en vecka. Uttalandet saknade tydliga ramar kring tid, innehåll och omfattning.
I Kiev möttes orden av förvåning och frustration.
Ukrainska politiker och bedömare menade att beskrivningen inte stämde med vad som faktiskt skedde på marken, särskilt eftersom andra attacker fortsatte under perioden.
Politisk skepsis
Flera ukrainska parlamentariker ansåg att uttalandet gav Ryssland ett övertag inför fortsatta samtal med USA och Ukraina.
I stället för att bidra till förtroende upplevdes det som att begreppet vapenvila urholkades.
Enligt analyser som Kyiv Independent återgett gjorde formuleringarna det lättare för Moskva att hävda återhållsamhet, trots att kriget fortsatte utan verklig paus.
Civila dödades
Under den aktuella perioden genomfördes flera attacker mot civila mål. Den 1 februari dödades 12 gruvarbetare när en drönare träffade en buss i Pavlohrad.
Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas parlamentariska utrikesutskott, ifrågasatte om det överhuvudtaget gick att tala om vapenvila.
– Hur kan detta kallas eldupphör när Putin och Ryssland dödade 12 gruvarbetare under den här perioden?
Tröttheten i Kiev
I Kiev märks en växande uppgivenhet.
Fredsprocessen beskrivs som stillastående, fylld av uttalanden men utan verklig effekt. Samtidigt fortsätter kriget, dag för dag.
Soldater vid fronten följer också vad som sägs internationellt. Flera uttrycker oro för att språket som används riskerar att sudda ut skillnaden mellan angripare och försvarare.
Källa: Kyiv Independent
