Ida Hansson
En internationell tribunal för att ställa Rysslands ledning till svars för invasionen av Ukraina är på väg att ta form. Men trots stora löften om stöd och pengar är framtiden för domstolen oviss – och frågan kvarstår: kommer Vladimir Putin någonsin att ställas inför rätta?
En internationell tribunal för att ställa Rysslands ledning till svars för invasionen av Ukraina är på väg att ta form. Men trots stora löften om stöd och pengar är framtiden för domstolen oviss – och frågan kvarstår: kommer Vladimir Putin någonsin att ställas inför rätta?
Målet: rättegångar år 2026
Ukraina hoppas kunna inleda rättegångar redan 2026, men experter är skeptiska.
– Putin och Lavrov kommer att dö i ämbetet. De kommer aldrig att ställas inför rätta, säger en nederländsk tjänsteman till Kyiv Independent.
EU skjuter till pengar – men problemen kvarstår
EU:s utrikeschef Kaja Kallas har lovat 10 miljoner euro i startkapital till tribunalen. Ändå saknas både ett fast säte och en tydlig struktur. Dessutom är det osäkert hur många länder som faktiskt kommer att ställa sig bakom initiativet.
Domstol utan FN-stöd
Tribunalen, formellt kallad Special Tribunal for the Crime of Aggression in Ukraine, får inte stöd av FN utan drivs via Europarådet – en europeisk människorättsorganisation. Det innebär lägre legitimitet i vissa ögon, särskilt globalt.
Zelenskyjs ceremoniella godkännande
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade officiellt inrättandet av domstolen i juni under en ceremoni i Frankrike. Ändå återstår mycket innan den kan börja fungera i praktiken – inklusive finansiering och bemanning.
Ett europeiskt svar på ett europeiskt krig
När FN:s säkerhetsråd blockerades av ryskt veto, tog Europarådet över. Med hjälp av ett särskilt avtalssystem – ”enlarged partial agreements” – kan länder bidra med resurser utan full enighet. Cirka 30 länder har visat sitt stöd, men långt ifrån alla har skrivit under.
USA:s frånvaro väcker frågor
USA var tidigt en av de största finansiärerna, men drog sig ur under Trumpadministrationen. Trots Zelenskyjs önskan att placera domstolen i Haag har Nederländerna ännu inte presenterat något konkret förslag.
Ett brott som sällan prövas
Tribunalen ska fokusera på aggressionsbrottet – att olagligt invadera ett annat land. Det är ett brott som inte prövats sedan Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Runt 20 till 30 personer, inklusive Putin, kan komma att åtalas.
Immunitet – ett juridiskt hinder
En av de största utmaningarna är immunitet. Stats- och regeringschefer samt utrikesministrar är skyddade från åtal på nationell nivå. Endast en internationell domstol kan fälla dem – men den måste då vara fullt erkänd, vilket denna ännu inte är.
Rättegångar utan de åtalade
Till skillnad från många andra internationella domstolar tillåter tribunalen rättegångar i frånvaro. Kritiker menar att det kan underminera legitimiteten, men förespråkare menar att det är nödvändigt för att rättvisa överhuvudtaget ska kunna skipas.
Risk för upprepning av tidigare misstag
Specialdomstolen för Libanon dömde fyra personer i frånvaro – till en kostnad av nära en miljard dollar. Den stängdes 2023. Nu varnar vissa jurister för att Ukrainatribunalen riskerar att gå samma väg om förväntningarna inte justeras.
Rättvisa som dröm – inte verklighet?
Trots alla utmaningar står Ukrainas mål fast: att angriparna ska ställas till svars.
– Vi vill att angriparna ska känna rättvisan, säger ambassadören Anton Korynevych.
Men frågan kvarstår – är detta början på en ny era för internationell rättvisa, eller ett symboliskt försök utan verklig kraft?
