Daniel Wolfram
Sverige har inspirerats av länder som Estland för att skapa en helt ny underrättelsetjänst i syfte att bättre bekämpa ryska fientligheter.
Rysslands aggression har inte bara påverkat Ukraina. Länder nära regimen skyndar sig att skapa nya försvarsåtgärder.
Ett av dessa länder är Sverige. Landet har just skapat ett helt nytt försvarssystem för att taktiskt bekämpa Ryssland.
Men kritiker slår larm.
En ny myndighet
Sverige har officiellt banat väg för en helt ny utrikesunderrättelsetjänst, känd som UND. Myndigheten kommer att verka under Utrikesdepartementet och ta över civila uppgifter som tidigare hanterades av den militära underrättelsetjänsten, MUST.
Beslutet följer en översyn från 2025 ledd av tidigare statsminister Carl Bildt. Den analysen betecknade tidigare underrättelsemissbedömningar gällande Ryssland som ett ”systematiskt misslyckande”.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekade på utländska partner när hon förklarade den strukturella förändringen. ”Efter att ha återfått sin självständighet valde Estland att bygga upp sitt system på liknande sätt”, sade hon vid en presskonferens.
”Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver en snabb ökning av den samlade förmågan i Sveriges underrättelsesystem”, sade utrikesminister Stenergard.
Motstånd från militären
Militära ledare är oroade över den nya underrättelsetjänsten. Enligt den nya lagstiftningen kommer MUST att överlämna sin hemliga mänskliga underrättelseinhämtning till UND.
Försvarstjänstemän hävdar att ett borttagande av dessa verktyg skulle kunna försvaga den nationella säkerheten. ”Med tanke på det nuvarande säkerhetsläget har vi inte råd att låta något falla mellan stolarna”, sade MUST-chefen Thomas Nilsson i juni till Aftonbladet.
Varningar framkommer också om potentiella säkerhetsluckor. ”Det finns farhågor för att luckor kan uppstå i underrättelsearbetet som Ryssland skulle kunna utnyttja”, noterade SVT:s säkerhetspolitiske reporter John Granlund.
Ekonomin utgör ytterligare ett hinder för Försvarsmakten. överbefälhavare Michael Claesson varnade för att finansieringen av den civila myndigheten kanske inte skulle räknas in i Natos försvarsmål, vilket potentiellt skulle pressa militärbudgetarna.
Den politiska debatten växer
Oppositionspolitiker uttrycker allvarliga tvivel om hur snabbt myndigheten har kommit på plats. Lagstiftare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också efterlyst striktare gränser för att dela underrättelsedata direkt med utländska partner.
”Den pågående processen kan skapa fler problem än den löser”, sade Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson.
Verksamheten startar den 1 januari 2027. Att inrätta tjänsten beräknas kosta 2,8 miljarder SEK. Rekryteringen går redan snabbt, med över 1 000 sökande som konkurrerar om de första 19 tjänsterna.
