Mimmo Wiestål Fischetti
Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen kostar varje år samhället miljardbelopp.
Nu presenteras nya förslag som ska göra det enklare för myndigheter att kräva tillbaka pengar som betalats ut på felaktiga grunder.
Bakgrunden är att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år uppskattas betalas ut felaktigt.
En betydande del av summan bedöms dessutom vara kopplad till medvetna fel, enligt uppgifter från Regeringskansliet.
Frågan har länge varit omdiskuterad eftersom återkravsprocesserna ofta upplevs som komplicerade och tidskrävande.
Samtidigt finns krav på att personer som agerat i god tro inte ska drabbas oskäligt hårt.
Regeringen vill göra återkraven tydligare
Regeringen har nu tagit emot utredningen Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen.
Enligt regeringens pressmeddelande innehåller betänkandet flera förslag som ska stärka möjligheterna att återkräva felaktigt utbetalda ersättningar.
Bland annat föreslås tydligare regler för när en person blir återbetalningsskyldig.
Utredningen vill också ge myndigheter bättre möjligheter att kvitta skulder mot framtida utbetalningar.
Ytterligare ett förslag är att vissa ersättningar ska kunna hållas inne tillfälligt i särskilda situationer.
Enligt utredningen kan det bidra till en mer effektiv hantering av återkravsärenden.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger i ett uttalande att personer som fått pengar de inte haft rätt till ska betala tillbaka dem, samtidigt som systemet måste vara rättssäkert och förutsebart.
Större hänsyn till individens situation
Utredningen föreslår också tydligare regler för så kallad eftergift, alltså när ett återkrav helt eller delvis kan minskas.
Vid sådana bedömningar ska myndigheterna enligt förslaget bland annat väga in individens betalningsförmåga, om myndigheten själv bidragit till felet och om mottagaren rimligen kunnat förstå att utbetalningen varit felaktig.
Förslagen kommer nu att beredas vidare inom Regeringskansliet.
Om de går vidare till lagstiftning är planen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2028.
