Ny elmodell gynnar exporten – men denna del av Sverige får betala

Elpriserna i Sverige har alltid varit en komplex fråga, där faktorer som naturgaspriser, vindkraftsproduktion och vattennivåer i de nordiska magasinen spelar in.

Med införandet av den nya flödesbaserade elmodellen, ”Flowbased”, för en månad sedan, har kritiken intensifierats – särskilt från mellersta och södra Sverige, där prisökningarna har varit som mest påtagliga.

Under november har svenska elpriser ofta följt de tyska priserna, vilket enligt experten Bengt Ekenstierna är en direkt effekt av den nya modellen.

”Problemet är att vi har en prissättningsfilosofi som är helt ologisk. Vad som händer med Flowbased är att vi får en ännu starkare koppling till Tyskland, vilket ökar exporten men också priserna,” säger han till Tidningen Näringslivet.

Två exempel illustrerar detta tydligt. Förra torsdagen stod vindkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen, men södra Sverige drogs ändå med kontinentens höga elpriser.

På onsdagen nettoexporterade Sverige dessutom 2 786 megawatt samtidigt som priserna i elområde 3 och 4 följde Tyskland från tidig morgon.

”Jag tycker att det är väldigt tydligt att Flowbased fortsatt missgynnar prisområde 4,” säger Ekenstierna.

Svenska kraftnät försvarar dock modellen och hävdar att målet är uppnått. Samtidigt menar flera experter att den nya metoden, trots sina ambitioner, förvärrar ojämlikheterna mellan landets elområden.