Nicolai Haugsted
En ny undersökning från Rockefeller Foundation visar att endast 39 procent av befolkningen känner förtroende för USA:s ledarskap.
Undersökningar beställda av Rockefeller Foundation, genomförda i 34 länder mellan den 21 juli och den 5 augusti, visar på en dramatisk minskning av allmänhetens förtroende för traditionella supermakters dominans.
Utbredd ekonomisk frustration och eskalerande militära konflikter har lett till att nästan 70 procent av de tillfrågade uppger att de globala förhållandena har försämrats under de senaste tolv månaderna.
Förtroendet för den inhemska ekonomiska utvecklingen har tagit en kraftig smäll, med endast 38 procent som förväntar sig nationella ekonomiska förbättringar under de kommande fem åren. Den ekonomiska optimismen sjönk med 26 procentenheter i Indien till 50 procent, medan den minskade med 16 procentenheter i Kina till 56 procent.
Pågående militära operationer som USA och Israel inledde mot Iran den 28 februari – tillsammans med Teherans stängning av Hormuzsundet – har allvarligt stört de internationella energimarknaderna, vilket har bromsat den globala ekonomiska tillväxten samtidigt som inflationen har drivits upp. Omfattande tullar som USA:s president Donald Trump infört på utländsk import har ytterligare försvårat de internationella handelsrelationerna.
Avvisandet av traditionell stormaktsdominans framgår tydligt i resultaten, där 61 procent stöder diplomatiska ansträngningar som helt kringgår både USA och Kina.
Endast 39 procent uttryckte förtroende för att USA skulle ta en ledande internationell roll, medan Kina fick endast 37 procent och Ryssland låg efter på 26 procent.
Kanada toppade förtroenderankingen för globalt ledarskap med 60 procent, tätt följt av Japan med 58 procent, Australien med 55 procent, Europeiska unionen med 55 procent och Storbritannien med 54 procent.
Eric Pelofsky, vice vd för Rockefeller Foundation, påpekade att resultaten stöder Kanadas premiärminister Mark Carneys satsning på diplomatiska strategier för ”mellanstora makter”, och noterade att resultaten visar att ”det speglar en djup erosion av det globala ledarskapet” för Washington.
”Människor diskuterar lösningar på globala problem och frågar inte längre vad amerikanerna tycker. Det är ett slag i magen”, tillade Pelofsky under presentationen av rapporten.
Uppfattningarna om supermakters inflytande varierar kraftigt över socioekonomiska klyftor. Förtroendet för kinesiskt ledarskap nådde 53 procent bland utvecklingsländer jämfört med endast 23 procent i rikare länder, medan Ryssland visade en 27-procentig skillnad och USA uppvisade en 17-procentig skillnad mellan utvecklingsländer och avancerade ekonomier.
Internationella organ gör en överraskande PR-comeback
Globala institutioner som en gång avfärdades som byråkratiska kvarlevor upplever en stor återuppståndelse i allmänhetens förtroende.
Trots överväldigande global pessimism anser 57 procent av de tillfrågade att länder måste samarbeta kring stora internationella utmaningar som nationell säkerhet, även om det kräver att specifika nationella intressen offras.
De stigande godkännandesiffrorna representerar en markant vändning för stora globala organisationer jämfört med tidigare årliga granskningar.
Förtroendet för Världshälsoorganisationen klättrade till 69 procent från 61 procent, medan godkännandet för FN nådde 62 procent från 58 procent.
Finansiella och juridiska institutioner som tidigare fått underkänt noterade betydande återhämtningar. Godkännandet för Världsbanken hoppade till 55 procent från 46 procent, Internationella valutafonden steg till 51 procent från 43 procent, Internationella brottmålsdomstolen fick 54 procent upp från 48 procent, och Världshandelsorganisationen nådde 57 procent upp från 50 procent.
Supermakter rankas bland säkerhetshot
Väljare i flera regioner ser nu stora världsmakter som primära källor till global instabilitet.
Exklusive utvärderingar av hemlandet, märkte 42 procent av de tillfrågade Ryssland som ett stort hot, medan 34 procent flaggade USA och 30 procent nämnde Kina.
Ryssland framstod som det största säkerhetsproblemet i 14 nationer, med starkast oro i europeiska länder.
Däremot framträdde USA som det primära hotet i 15 länder, ledda av Indonesien med 73 procent, Brasilien med 59 procent, Mexiko med 58 procent och Turkiet med 57 procent.
Delegater som förbereder sig för kommande sessioner vid FN:s generalförsamling i New York står inför ett förändrat diplomatiskt landskap.
Mellanstora demokratier och internationella organ får ökat inflytande då allmänhetens krav på samarbetsvillig kompromiss överväger supermakternas positionering. Hur effektivt dessa mellanstora makter hanterar regionala kriser kommer att avgöra om detta skifte i globalt förtroende förblir permanent.
