Ida Hansson
Under det gångna året fångade Sveriges cirka 2 400 fartkameror över 40 000 fortkörare på bild.
Nu föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en betydande förändring i användningen av dessa kameror, enligt Göteborgs-Posten.
Det nuvarande systemet tillåter endast att bilder från fartkameror begärs ut i efterhand.
Den föreslagna förändringen, som är en del av ett större paket för att bekämpa organiserad brottslighet, innebär att polisen ska kunna övervaka trafiken i realtid.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) förklarar att detta skulle möjliggöra för polisen att följa misstänkta kriminella i realtid.
Förslaget inkluderar även en ”snabbspårsutredning” som ska utreda möjligheten att använda drönare och ge kommuner rätt att sätta upp kameror i offentliga miljöer utan att söka tillstånd.
Strömmer påpekar att många kommuner vill investera mer i kamerabevakning, men att processen för tillstånd är byråkratisk och tidskrävande.
Fartkamerorna, formellt kända som trafiksäkerhetskameror, är ett viktigt komplement till polisens trafiksäkerhetsarbete.
Trafikverket uppskattar att dessa kameror räddar cirka 20 liv och förhindrar över 70 allvarliga skador i trafiken varje år. Kamerorna är placerade på vägar med höga hastigheter och stor olycksrisk, och mätningar visar att de effektivt sänker hastigheten.
När en fartkamera fångar ett fordon på bild bearbetas fotot manuellt.
En utredning inleds där möjliga förare kontrolleras i olika register, och vid matchning skickas ett underrättelsedokument till föraren.
Om föraren inte kan identifieras kontaktas fordonets ägare för att fastställa vem som körde vid tidpunkten för överträdelsen.
