Många svenskar tänker allt oftare på hur personliga uppgifter används och skyddas.
Flera myndigheter har under senare år varnat för att identiteter kan utnyttjas på fel sätt.
Samtidigt har bedrägerier och falska uppgifter blivit ett växande problem i samhället.
För den som drabbas kan konsekvenserna bli både dyra och svåra att rätta till.
Frågan märks också i vardagen.
Det kan handla om fel adress, lån som tagits i någon annans namn eller problem med myndighetsärenden.
Nu vill regeringen göra större förändringar för att stärka kontrollerna kring folkbokföring och identitetshantering i Sverige.
En ny proposition innehåller flera lagförslag som enligt regeringen ska göra det svårare att använda falska identiteter och lämna felaktiga uppgifter till myndigheter.
Skärpta kontroller
Enligt regeringen ska Skatteverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter som fingeravtryck och ansiktsbilder vid identitetskontroller, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Uppgifterna ska kunna sparas och användas vid framtida kontroller för att minska risken att någon registreras med flera identiteter.
Finansminister Elisabeth Svantesson säger följande om förslaget.
”Fusket med felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk möjliggör kriminalitet och drabbar vanliga hederliga människor.
Nu stärker vi möjligheterna att stoppa detta genom att ge Skatteverket utökade möjligheter att använda fingeravtryck och ansiktsbilder för att kunna göra säkra identitetskontroller.”
Förslaget innebär även att Skatteverket och Migrationsverket ska kunna jämföra biometriska uppgifter med varandra.
Syftet är att en person bara ska kunna använda en identitet i kontakt med svenska myndigheter.
Polisen ska dessutom få möjlighet att jämföra vissa biometriska uppgifter mot Skatteverkets register vid utredningar av allvarliga brott.
Nytt brott införs
Regeringen vill också införa ett nytt brott som får namnet främjande av oriktig folkbokföring.
Det ska gälla personer som hjälper någon att lämna felaktiga uppgifter till Skatteverket för ekonomisk vinning eller annan brottslighet.
Det kan exempelvis handla om oriktiga uppgifter om var en person bor.
Regeringen anser att nuvarande lagstiftning inte räcker för att komma åt personer som hjälper till med sådan verksamhet mot betalning eller inom organiserad brottslighet.
Samtliga lagändringar föreslås börja gälla från den 1 december 2026.