Jens Asbjørn Bøgen
Tvisten har präglat relationen i årtionden, och det verkar inte bli bättre.
Tvisten har präglat relationen i årtionden, och det verkar inte bli bättre.
Vad händer?
Grekland planerar att köpa minst fyra nya ubåtar för att kunna möta Turkiets ubåtsflotta, i takt med att spänningarna mellan de två NATO-allierade ökar.
Komplex relation
De två medelhavsländerna upprättade diplomatiska förbindelser redan år 1830, i samband med Greklands självständighet.
Men relationen har under årtionden präglats av rivalitet.
Tvist om Egeiska havet
En av de största tvisterna mellan länderna rör Egeiska havet.
Det handlar om ett komplext nätverk av sammanhängande konflikter, där frågan om territoriella vatten är en av de mest centrala.
6 eller 12 nautiska mil
Både Grekland och Turkiet hävdar idag ett territorialvatten på 6 nautiska mil i Egeiska havet, enligt Turkiets utrikesdepartement.
En het fråga är om Grekland ensidigt får utöka sin zon till de internationellt erkända 12 nautiska milen – något Turkiet ser som en potentiell krigsanledning, ett så kallat casus belli.
Turkiet ifrågasätter Greklands anspråk
I juni 2025 lämnade Turkiet in en ny maritim karta till UNESCO, som utmanade Greklands anspråk och återuppväckte tvister om såväl territorialvatten som luftrum. Grekland protesterade kraftigt och hävdade att Turkiets plan saknar rättslig grund enligt internationell lag.
Energisäkerhet i östra Medelhavet
Grekland har sett en ökning av migranter från Libyen, samtidigt som Turkiet och Libyen intensifierat sitt energisamarbete nära den grekiska ön Kreta.
Aten ser detta som ett uttryck för geopolitisk påtryckning och fruktar att landets suveränitet i regionen urholkas.
Cypern – en ständig konflikthärd
Turkiets stöd för den turkcypriotiska självständighetsförklaringen i norra delen av Cypern är fortfarande en laddad fråga.
Nya meningsskiljaktigheter om rätten till energiresurser och maritima gränser runt Cypern har ytterligare förvärrat läget.
Militär upprustning och säkerhetsoro
I april 2025 kom rapporter om att Turkiet övervägde militära insatser mot grekiska områden, med särskilt fokus på Västra Thrakien och öarna i Egeiska havet.
Men Greklands ökade militära samarbete med allierade som USA och Frankrike har förändrat det strategiska landskapet.
Mänskliga rättigheter och minoritetsfrågor
Turkiet har anklagat Grekland för att kränka rättigheterna för den turkiska minoriteten i Västra Thrakien och på Dodekaneserna.
Grekland avfärdar dessa anklagelser och hänvisar till Lausannetraktaten, som garanterar lika rättigheter för den muslimska minoriteten.
Migrationspolitik och gränskontroller
Greklands tillämpning av så kallade ”pushback”-metoder för att hindra migranter från att ta sig in i landet, särskilt på ön Lesbos, har kritiserats av människorättsorganisationer.
Samtidigt stöds åtgärderna av lokalbefolkningen, som menar att de återställer tryggheten och stimulerar turismen. Turkiet anser däremot att de strider mot migranters rättigheter.
Diplomatiska försök mitt i krisen
Trots de många konflikterna pågår diplomatiska samtal.
I maj 2024 besökte Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis Ankara för att lansera ett vänskapsinitiativ med fokus på handel, energi och kulturutbyte.
EU-stöd villkoras med fredligt uppträdande
Grekland har kopplat Turkiets tillgång till EU:s försvarsfonder till ett tillbakadragande av Turkiets gamla krigshot.
I maj 2025 förklarade Mitsotakis att Turkiet måste upphäva sin ”casus belli”-förklaring från 1995 – som gällde en eventuell grekisk utvidgning av territorialvattnen – för att kvalificera sig för EU-finansierat försvarsstöd.
Kulturella och historiska känsligheter
Turkiets omvandling av Chora-kyrkan i Istanbul – en gammal bysantinsk kyrka – till moské har mött stark kritik från Grekland och den grekisk-ortodoxa kyrkan.
