Ida Hansson
I stora delar av Europa har bensinpriset klättrat uppåt den senaste tiden.
I länder som Sverige ligger priset ofta långt över 18 kronor per liter.
Men på en liten ö i Medelhavet ser verkligheten helt annorlunda ut.
Priset som väcker uppmärksamhet
På Malta kostar bensinen just nu omkring 1,34 euro per liter, vilket motsvarar ungefär 14,50 kronor.
Det gör landet till billigast i hela EU, enligt EU-kommissionens Weekly Oil Bulletin som Nyheter24 hänvisar till. Dieseln ligger ännu lägre – runt 13 kronor per liter.
Skillnaden är tydlig. Flera kronor per liter.
En annan väg än resten
Medan många länder låter priserna följa världsmarknaden mer direkt har Malta valt en annan strategi.
Här hålls priserna mer stabila över tid. Svängningarna som annars slår igenom snabbt vid pump märks inte på samma sätt.
Det är inget sammanträffande.
Staten kliver in
Bakom de låga priserna finns en tydlig politisk linje.
Malta använder en modell där staten aktivt jämnar ut prisförändringar.
När oljepriserna stiger globalt går staten in och dämpar effekten för konsumenterna.
Landets centralbank beskriver det som en fast prisstrategi för energi. Enkelt uttryckt: priset vid pump hålls nere – och staten tar en större del av kostnaden i bakgrunden.
Det låter attraktivt. Och det är det också, åtminstone för bilister.
Ett medvetet val
Regeringen har varit tydlig med varför.
I budgeten för 2026 lyfts fortsatt stöd till hushåll och företag fram som en prioritet. Målet är att undvika kraftiga prischocker i vardagen.
Här finns en tydlig tanke: stabilitet först, marknad sen.
Men någon betalar
Det finns dock en baksida som inte syns vid pumpen.
När staten går in och håller nere priserna flyttas kostnaden till de offentliga finanserna. Det innebär att skattepengar eller statliga reserver används för att täcka mellanskillnaden.
Maltas centralbank har varnat för att det inte är hållbart i längden. Förr eller senare krävs en förändring.
Hur länge håller det?
Så länge systemet består kommer Malta att ligga kvar på en nivå som många andra länder bara kan titta på.
Men frågan hänger kvar: vad händer när stödet minskar – eller försvinner?
Det är då den verkliga kostnaden blir synlig.
