Ett blodprov räckte tidigare för att förlora körkortet. Nu kräver Transportstyrelsen fler bevis – men förändringen skedde utan offentlig diskussion.
Just nu läser andra
Transportstyrelsen har utan offentlig kommunikation skrotat det interna PM som tidigare låg till grund för flera uppmärksammade körkortsingripanden. Det rörde riktlinjer för hur läkare skulle tolka alkoholmarkörerna PEth och CDT – prov som mäter alkoholkonsumtion bakåt i tiden.
Beslutet kommer efter ett rättsfall i Kammarrätten i Stockholm. En person hade fått körkortet indraget efter att två PEth-värden, tagna med minst fem veckors mellanrum, legat över gränsen på 0,3 mikromol/l. Förvaltningsrätten stödde först Transportstyrelsens beslut, men Kammarrätten rev upp det.
Domstolen ansåg att andra PEth-prover tagna under samma period visade normala värden, vilket talade emot ett ihållande missbruk. Dessutom hade körkortsinnehavaren nyligen opererats – en omständighet som kan påverka provresultatet, men som inte beaktades av myndigheten. Kammarrätten underströk att förhöjda PEth-nivåer i sig inte är tillräckliga för att bevisa skadligt bruk eller beroende.
Flera fall har tidigare uppmärksammats i media där personer förlorat sina körkort efter att ha testats positivt i ett eller två PEth-prov.
Läs också
I dag krävs mer än så. En anmälan från en läkare som bara bygger på ett eller två förhöjda testresultat är inte längre tillräcklig. Transportstyrelsen kräver numera mer omfattande underlag, såsom diagnoser kopplade till alkoholmissbruk, och en helhetsbedömning av patientens situation, enligt Carup.
Beslutet innebär i praktiken en helomvändning från myndighetens tidigare hållning – men förändringen har skett i det tysta, utan pressmeddelande eller officiell information till vården.