Nicolai Haugsted
Donald Trump möter kritik från Danmark efter att ha hävdat att USA nu äger Grönland.
Donald Trumps ambitioner på Grönland har orsakat betydande diplomatiska problem för Danmark, men ett nytt säkerhetsavtal skulle ge välbehövlig klarhet om den arktiska öns framtid.
I stället har den amerikanske presidentens senaste uttalanden fått åtminstone en dansk politiker att undra om Washington och Köpenhamn faktiskt är överens om vad de har undertecknat.
Enligt The Express har den danske lagstiftaren Mads Fuglede öppet ifrågasatt Trumps förståelse av avtalet och varnat för att Danmark kan ha ingått ett stort säkerhetsarrangemang med en oförutsägbar partner.
Hans kritik följer två Fox News-intervjuer där Trump tycktes antyda att USA hade förvärvat Grönland permanent, trots att avtalet uttryckligen bevarar dansk suveränitet och Grönlands rätt att bestämma sin egen framtid.
Skillnaden är ganska viktig. Washington har säkrat utökad militär tillgång till Grönland, men ön i sig har inte blivit amerikanskt territorium.
Trump hävdar att han redan har säkrat Grönland
I en intervju med Fox News den 3 november verkade Trump anmärkningsvärt nöjd med vad han beskrev som en stor amerikansk seger.
”Jag fick Grönland. Vi har Grönland, och ingen pratar om det. Om jag inte hade fått det, skulle det vara massiv fanfar, kan jag säga dig. Men vi fick det, och det är permanent. Det är för evigt”, förklarade presidenten.
Tidigare samma dag erbjöd han en lika svepande beskrivning av arrangemanget.
Enligt Trump ”gav Europa USA den största gåva vi någonsin fått … Grönland.”
Hans kommentarer väckte en uppenbar fråga om han syftade på utökade militära rättigheter eller antydde att USA hade erhållit något betydligt mer substantiellt.
Avtalet som undertecknades i september överför inte äganderätt eller suveränitet över Grönland till Washington.
I stället stärker det amerikansk militär tillgång samtidigt som Grönlands befintliga konstitutionella förhållande till Danmark upprätthålls.
Den skillnaden har nu blivit föremål för skarp kritik i det danska parlamentet.
Dansk lagstiftare kallar Trumps administration en instabil partner
Under en parlamentsdebatt på torsdagen uttryckte Mads Fuglede, medlem av Danmarksdemokraterne, oro över Trump-administrationens tillförlitlighet.
Han beskrev Danmark som att ha förhandlat med en ”instabil motpart” och antydde att Trumps efterföljande offentliga uttalanden väckte tvivel om huruvida presidenten förstod arrangemanget.
”Man löper naturligtvis en risk när man ingår ett avtal med en part som, inte långt efter avtalet, också uttrycker på sociala medier och på andra ställen att han förmodligen inte helt har förstått vilken typ av avtal han har ingått”, sade Fuglede.
Hans uttalanden återspeglar en bredare oro över hur Danmark ska hantera sitt förhållande till en amerikansk administration som upprepade gånger har uttryckt ambitioner som sträcker sig bortom militärt samarbete.
Trump vägrade tidigare att utesluta att använda militärt våld för att ta kontroll över Grönland, med argumentet att amerikanskt ägande var avgörande för nationell säkerhet.
Även om han senare drog sig tillbaka från det hotet och uttryckte stöd för att grönlänningarna skulle bestämma sin egen framtid, har hans senaste kommentarer återupplivat frågor om hans avsikter.
Avtalet ger Amerika militär tillgång, inte äganderätt
Säkerhetsarrangemanget bygger på 1951 års försvarsavtal för Grönland, som har styrt en stor del av den amerikanska militära närvaron på ön i årtionden.
Enligt det uppdaterade ramverket kan USA utöka sin militära infrastruktur och etablera ytterligare baser på Grönland.
Avtalet stärker också samarbetet över Arktis och Nordatlanten, regioner som har fått ökad uppmärksamhet från Washington på grund av växande strategisk konkurrens med Ryssland och Kina.
Avgörande är att arrangemanget uttryckligen bekräftar dansk suveränitet och grönlänningarnas rätt till självbestämmande.
Det innebär att Grönland förblir ett självstyrande territorium inom Konungariket Danmark, oavsett den utökade amerikanska militära närvaron.
Avtalet är också avsett att förbli giltigt om Grönland så småningom blir självständigt.
För Washington erbjuder avtalet större militär flexibilitet i en strategiskt viktig region utan att kräva en förändring av Grönlands politiska status.
För Danmark och Grönland ger det en möjlighet att stärka säkerhetssamarbetet samtidigt som kontrollen över öns framtid bevaras.
Trumps offentliga beskrivning av arrangemanget har dock gjort den noggrant förhandlade skillnaden betydligt svårare att förklara.
Vita huset insisterar på att avtalet är en stor seger
Vita huset har försvarat avtalet och betonat dess betydelse för amerikansk nationell säkerhet.
En talesperson sade att avtalet ”säkrar permanent amerikansk säkerhetskontroll över Grönland, säkerställer att Grönland för alltid kommer att vara en del av Nordamerikas strategiska försvarsområde, och utesluter alla motståndare från Grönland och den omgivande regionen.”
Administrationens beskrivning fokuserar på militär säkerhet snarare än en formell överföring av suveränitet.
Utrikesdepartementet har på liknande sätt hyllat arrangemanget och sagt att det ”markerar ytterligare en stor seger för amerikansk nationell säkerhet.”
Amerikanskt intresse för Grönland är knappast nytt.
Under kalla kriget fungerade ön som en viktig strategisk position för USA i dess konkurrens med Sovjetunionen.
Dess geografiska läge är fortfarande värdefullt för att övervaka militär aktivitet över Arktis och skydda nordamerikanska säkerhetsintressen.
En rapport från Congressional Research Service som publicerades i juli 2025 identifierade också ökad strategisk konkurrens med Ryssland och Kina som en anledning till förnyad amerikansk uppmärksamhet.
Grönlands politiker har redan godkänt avtalet
Avtalet undertecknades i september av Trump, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands statsminister Jens-Frederik Nielsen under FN:s generalförsamling i New York.
Grönlands parlament godkände därefter säkerhetsarrangemanget med 16 röster mot noll, med sju lagstiftare som avstod från att rösta.
Omröstningen följde månader av politisk spänning kring Trumps upprepade krav på större amerikansk kontroll över ön.
För vissa grönlänningar representerade avtalet en möjlighet att tillfredsställa Washingtons säkerhetsbekymmer utan att ge upp politisk självständighet eller territoriella rättigheter.
Nukaaka Lund-Mathaeussen, en invånare som bor cirka 570 kilometer norr om Nuuk, uttryckte hopp om att avtalet innebar att Trump-administrationen ”fick vad de ville.”
Inte alla i dansk politik har varit lika skeptiska som Fuglede.
Sjúrður Skaale, som representerar Färöarna i det danska parlamentet, berömde avtalet som en diplomatisk bedrift.
”Jag tycker att avtalet verkligen är ett mästerverk”, sade han.
Han varnade dock också för att anta att ett avtal med Trump nödvändigtvis skulle förbli oförändrat.
”Vi kan bara hoppas att det inte slutar som ett visst avtal som presidenten gjorde med Kanada, som inte förblev giltigt särskilt länge”, tillade Skaale.
Grönlands statsminister levererar ett tydligt budskap
Efter parlamentets godkännande betonade Grönlands statsminister Jens-Frederik Nielsen att öns politiska framtid förblir i folkets händer.
I ett inlägg på Facebook berömde Nielsen grönlänningarna för att ha förblivit enade under månader av internationellt tryck och geopolitisk osäkerhet.
”Vi måste kunna samarbeta med andra länder”, skrev han, samtidigt som han betonade att sådant samarbete måste respektera ”vårt folk, vårt land och våra rättigheter.”
Han avslutade med ett särskilt direkt uttalande om Grönlands framtid.
”Grönland är vårt land. Grönland kommer alltid att vara vårt land.”
För Danmark och Grönland är avtalet avsett att säkra starkare militärt samarbete utan att kompromissa med suveräniteten.
För Trump, att döma av hans senaste intervjuer, verkar det vara något han är betydligt mer bekväm med att beskriva som ett amerikanskt förvärv.
Om den skillnaden bara är politisk retorik eller ett tecken på djupare oenighet om avtalets innebörd är just den oro som Fuglede nu har väckt i Köpenhamn.
