Ida Hansson
Grönlandskrisen mellan USA och Natoallierade har tillfälligt lugnat sig.
Men enligt John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare under Donald Trump, är risken stor att konflikten blossar upp igen – och att den då blir värre.
Bolton menar att Europas reaktioner framöver blir avgörande. Länder som Sverige bör, enligt honom, agera försiktigt för att inte spä på motsättningarna med Washington.
– Så länge han är president är det ett problem, säger Bolton i en intervju med Aftonbladet.
Snabb nedkylning – utan tydlig lösning
Efter att Donald Trump i början av året hotat med både tullar och ökat amerikanskt grepp om Grönland ändrades tonen abrupt. Kraven drogs tillbaka efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte, där samtalen beskrevs som konstruktiva trots att inga bindande beslut presenterades.
Bolton beskriver omsvängningen som svår att tolka.
Enligt hans bedömning kan flera faktorer ha spelat in samtidigt: ekonomisk oro på marknaderna, internt motstånd inom Republikanerna och ett växande missnöje i kongressen.
Sammantaget gjorde det linjen politiskt kostsam för Trump att fortsätta.
En gammal fråga som aldrig försvann
Idén om Grönland är långt ifrån ny. Redan under Trumps första mandatperiod väcktes tanken på att stärka USA:s kontroll över ön.
Bolton var då en av dem som fick i uppdrag att reda ut vilka juridiska och militära rättigheter USA redan hade genom existerande avtal med Danmark.
När frågan läckte offentligt och möttes av kraftig kritik från Köpenhamn svalnade intresset. Men enligt Bolton försvann den aldrig helt. I stället låg den vilande – tills den återkom med full kraft i år.
Arktis, Nato och maktbalans
De senaste samtalen ska, enligt uppgifter, ha handlat om att öka Natos närvaro i Arktis och uppdatera försvarsavtalet från 1950-talet.
Ett tänkbart upplägg är att USA får utökade möjligheter att operera militärt från begränsade områden på Grönland, utan att formellt ta över territorium.
Trump har själv framställt utvecklingen som en seger för USA. Bolton tonar dock ner dramatiken och menar att mycket av det som nu diskuteras redan ryms inom existerande avtal.
I praktiken handlar det, enligt honom, mer om politisk symbolik än om nya rättigheter.
Risk för långsiktig skada
Bolton bedömer att krisen kring Grönland redan har satt spår i relationen mellan USA och Europa. Även om den värsta konfrontationen är över, har tilliten naggats i kanten.
Han varnar samtidigt europeiska ledare för att dra långtgående slutsatser om USA:s framtida roll i Nato. Att tala om total självständighet från USA eller att behandla Trump som representativ för hela landet riskerar, enligt Bolton, att fördjupa sprickorna ytterligare.
I stället ser han Trump som ett undantag i amerikansk politik – och menar att strategin nu bör vara att begränsa skadan tills nästa politiska skifte.
Fokus kan snabbt flyttas vidare
Bolton tror inte att Grönland kommer att dominera Trumps agenda särskilt länge.
När en tillfällig uppgörelse väl är på plats tenderar presidenten att söka nästa stora projekt.
Redan nu pekar Bolton på andra områden där spänningarna kan öka snabbt, bland annat Mellanöstern och Karibien. Samtidigt beskriver han världsläget som ovanligt instabilt, där snabba kast i USA:s utrikespolitik får direkta konsekvenser för allierade.
För Sverige och andra Natoländer handlar det därför, enligt Bolton, om att navigera försiktigt i ett läge där konflikter kan blossa upp utan förvarning.
Källa: Aftonbladet
