Nicolai Haugsted
Trumps beslut om Kim Jong Un utlöser varning om USA:s allierade.
Donald Trumps beslut att minska gemensamma militärövningar med en viktig asiatisk allierad möter kritik från en inflytelserik konservativ tidning, som menar att draget riskerar att försvaga förtroendet för amerikanska säkerhetsåtaganden.
The Wall Street Journals redaktion har anklagat presidenten för att bedriva en ”försoningspolitik” gentemot Nordkoreas ledare Kim Jong Un efter att Trump beordrat en minskning av militärövningar som genomförs av USA och Sydkorea.
Trump har försvarat beslutet genom att peka på sin personliga relation med Kim, som han beskriver som ”mycket god”. Hans tillkännagivande har dock väckt frågor om konsekvenserna för avskräckningen på Koreahalvön.
Gemensamma övningar har länge spelat en viktig roll i att förbereda amerikanska och sydkoreanska styrkor för en potentiell militär konfrontation med Nordkorea.
The Wall Street Journal menar att en minskning av övningarna skulle kunna sända precis fel signal till Pyongyang.
Enligt tidningens redaktion ”sänder beslutet ett budskap om försvagad avskräckning och beredskap mot en regim som har en historia av hot och aggression mot Sydkorea”.
Trump kritiserade också Sydkorea när han tillkännagav förändringen, och pekade på vad han anser vara otillräcklig hjälp med amerikanska insatser gällande Iran.
Tidningen föreslog att påtryckningar från annat håll kan påverka presidentens beräkningar. Dess ledarartikel tog upp möjligheten att Trump försökte flytta fokus från den pågående konflikten med Iran eller lätta på trycket på amerikanska militära resurser.
Amerikanska vapenleveranser under press
Frågor kring dessa resurser har ökat under Iran-konflikten.
Reuters rapporterade tidigare denna månad att den amerikanska arméns lager av mycket precisa långdistansrobotar har sjunkit till potentiellt farliga nivåer då vapen förbrukas i striderna.
Enligt källtexten har 18 amerikanska militärer dödats och fler än 600 skadats under konflikten.
Sådana påtryckningar ger ytterligare kontext till Trumps beslut, även om tidningen också tog upp en annan möjlig förklaring: ett försök att förbättra relationerna med Kim samtidigt som amerikanska vapenlager och utlandsinsatser är ansträngda.
Trump själv betonade sin relation med den nordkoreanske ledaren när han förklarade draget, snarare än att presentera uttömda vapenlager som skälet.
Oro för USA:s rykte som allierad
Potentiella konsekvenser kan sträcka sig långt bortom militär beredskap på Koreahalvön, enligt tidningen.
Dess redaktion hävdade att en nedskalning av övningarna kan ”förstärka den växande uppfattningen i Asien och Europa att USA håller på att bli en opålitlig allierad”.
Frågor om amerikansk pålitlighet har särskild betydelse för länder som är starkt beroende av Washingtons militära skydd.
Tidningen varnade också för att tvivel kring USA:s säkerhetsåtagande skulle kunna stärka argumenten i Sydkorea för att utveckla en oberoende kärnvapenavskräckning.
Nordkorea besitter redan en växande kärnvapenarsenal, vilket innebär att varje seriöst steg från Seoul mot att skaffa egna kärnvapen skulle kunna förändra säkerhetsbalansen i regionen avsevärt.
Trumps strategi sätter därför hans relation med Kim i relation till en bredare strategisk fråga som Washington står inför: huruvida en minskning av militärt tryck på Pyongyang kan förbättra relationerna utan att samtidigt försvaga den avskräckning som amerikanska allianser i Asien byggdes för att tillhandahålla.
